Helgerna som varit och om Milda

Vi har haft lugna helger. Särskilt nyår, det blir inte så mycket raketer i en liten by med 350 invånare utspridda på stor yta. Milda, gav oss en jobbig julnatt. Natten mellan julafton och juldag. Hon har i alla år haft små epilepsi anfall. En eller ett par per år.Då har hon varit kontaktbar men bakbenen funkar inte och anfallet varar högst fem minuter. Denna natt 2.30 så fick hon ett stort anfall. Det höll på länge 45 min eller så. Hon krampade och var ej nåbar. Flämtade och dreglade. Trodde först att hon fått en stroke eller liknande. Efteråt så skällde hon i en timme. Någon veterinär fick vi ej tag på. Hon lugnade sig och vi kunde gå ut en stund med henne. Hon verkade förvirrad men blev bättre och bättre. Vid 5.30-tiden lade vi oss att sova. Hon fick ligga i sängen mellan mig, Pia och Maja. Under dagen så var hon lite förvirrad men det blev bättre. Vi var till vår veterinär i Öjebyn på måndagen och har nu fått medicin att ta till om hon får ett stort anfall igen. Vi vet ju att hon snart ej kommer att vara hos oss eftersom hon är så gammal. Hon blir 17 år i mars. Hon är dock som vanligt igen, pigg och glad, hoppar upp i sängen hos Maja och går med på lagom långa promenader. Hon sover mycket men det har hon gjort länge. Hon har ju varit med oss så länge att det känns konstigt att hon ej skall vara med så länge till. Det är alltid jobbigt att ens djur inte lever så länge. Vi är ändå mycket tacksamma att hon har blivit så gammal.