Halka ute och inne

Det är inte bara utomhus som det råder halka.
Jag, Mats, inledde veckan med att halka på ett av de sista trappstegen ner till undervåningen med en frukostbricka i händerna. Resultat: fil-och flingtallriken var oskadd men det blev fraktur på åtminstone ett revben på höger ryggsida.
Revbenen knakade i ryggen, i sig en fascinerande upplevelse, och ibland kändes det som om de hoppade ur led - och tillbaka igen efter lite trixande.
På Arvidsjaurs vårdcentral kunde läkaren, som hette Kjell, bara förbereda mig på upp till sex veckors smärta, säga att han tyckte mycket synd om mig och skriva ut starkt smärtstillande.
Och jag förberedde mig på en vinter utan skidåkning, bittert eftersom säsongen kommit igång riktigt bra.

Men nu är vi ju lite "alternativa" av oss, som bekant. Pia har gått en kurs i en terapiform som heter Body Talk http://www.bodytalk.se/ som tidigare hjälpt oss i andra situationer, när vi haft olika hälsoproblem. Enkelt förklarat är det ett sätt att genom knackningar på hjässa och bröstben sätta igång kroppens självläkande processer.
Och detta har hon nu använt på mig under en vecka med resultat att smärtan är så gott som borta. Utom när jag ska sova, eftersom jag fortfarande har svårt att undvika att komma åt frakturen. Därför sover jag halva natten sovande i en fåtölj med benen på en stol och en varm filt runt kroppen. Det funkar fint och så kan jag känna att det är lite synd om mig, trots allt.
Men jag går snabbt, kan röra och böja mig så gott som obehindrat men har fortfarande vissa problem med snö- och brikettskottning. Men det avstår jag så gärna från.
Ganska häftigt! Så nästa vecka blir det skidor trots allt!

I torsdags var det möte i Parkskolan. Anledningen var ett tjänstemannaförslag att av ekonomiska skäl flytta högstadiet till Arvidsjaur, fyra och en halv mil bort, som barn- och utbildningsnämnden sade sig vilja diskutera med alla som var intresserade.
Mötet var illa förberett och vare sig politiker eller skolchef kunde nöjsamt förklara hur de hade räknat fram de siffror som skulle visa att högstadierna i Glommers och Moskosel var för dyra. Dessutom hade de gjort generalfelet att inte samråda med de närmast berörda - det vill säga barn, lärare och föräldrar - innan förslaget lades fram.

Naturligtvis kunde jag inte hålla tyst - så nu är jag någon slags sammankallande för att ta fram en lokal utvecklingsplan för hela Glommersträsk, där skolan ska vara en del. Första stormötet blir på torsdag 18.30 i skolan. Det ska bli spännande! Rapporter lär komma.

Julen kommer närmare också i Arvidsjaur.
Pia, IngaLill och Maja var på julshow på Hotell Laponia med ståuppkomikern Ronny Eriksson i lördags. Egentligen skulle jag varit med också men var rädd för nya revbensbrott om jag skrattade för mycket, så biljetten gick vidare till vår goda vän Ocki som blev själaglad.
En lyckad föreställning trots ganska hög volym, mycket mat och lite godis som de smugglade hem till mig.
Själv tröstade jag mig med pizza från Gula villan (det är inte klokt vad gott det blir med lite saffran i ostblandningen), en öl och en dokumentärfilm om familjehemligheter som jag delvis somnade ifrån.

Den här veckan blir det fortsatt julpyntande: Maja och Pia har kommit igång riktigt bra och byn har förväntningar på att vi ska ha åtminstone någon stake eller stjärna i varje fönster mot gatan (och det är många). På söndag är det skyltsöndag och då ska Klockljungs Hage också ha öppet.
Mycket spännande!

Vi hörs - Klockljungarna genom Mats

Firande i massor

Veckan har präglats av firande!
Nu har vi varit husägare i ett år!
Den 15 november 2006 var Mats i Glommers och skrev på nödvändiga papper, fick nyckeln av Viveka och Sven-Egon Johansson som flyttade från hans barndomshem till hennes i Aha, Sorsele kommun.
Och såvitt vi vet så har de ångrat flytten lika litet som vi.
Ettårsdagen firades med glass och ska firas ytterligare lite mer framöver med diverse grannar och vänner.
Robert, Mats systerdottersson, fyllde 6 år på tisdagen, vilket vi firade med att skicka honom det allra första exemplaret i världen av Björnkramkortet från Glommersträsk, som Maja tecknat och Mats fotograferat myrstacken på (se hälsningen till Anna här nedan).
Årets lyckade älgjakt firades traditionellt på lördagen med Älgsoppefest i Margaretasalen, byns största samlingssal, under kyrkan. Bygderådet och bygdens jägare bjöd på älgsoppa, mjölk, tunnbröd och massor av olika tårtbitar. Hundra gäster kom det säkert i alla åldrar.
På söndagen fyllde Majas kusin Anna 18 år!
Och så kan vi alltid fira att Pia äntligen fått fart på bild- och filmillustrationsfunktionen till bloggen, så nu får ni se att Mats målande ordillustrationer faktiskt stämmer i verkligheten, också.
Kylan håller i sig, skidföret är hyggligt och mörkret faller allt tidigare. Allt är precis som det ska vara,

hälsar "glommrarna"

Grattis Anna på 18 årsdagen

Jättestort grattis på födelsedagen från oss alla här uppe i norr.

Renar på vägen till Arvidsjaur

På vår, Ingalill och Pia, resa idag till samhället så såg vi massor av renar. Se den lilla filmen av den ena stora flocken som var vid en stuga med stora gräsmattor. Vi hade strålande sol idag med och 6 grader kallt. Härligt !!!

vackert väder

Idag är det 10 grader kallt med strålande sol. Morgonpromenaden var härlig trots kylan. Hundarna klarar den riktigt bra. Tassarna måste smörjas in med tassalva innan vi går ut då går det bra. Bilden är tagen från skogsvägen upp emot Storgatan där vårt hustak skymtar.

Eftersom vi nu har lyckats med att sätta in bilder skall jag testa med att sätta in en video. Vi har många fåglar utanför fönstret som kommer och äter. denna sekvens tog jag för fem minuter sedan.

Snöovädret i fredags

Ingalill borstar av snön på bilen sen vi varit inne på apoteket i tio minuter. Snön bara vräkte ner hemresan gick i 50 km på 110 vägen.

Ruffa

Så här snöig blev Ruffa när snön låg djup på gården.

Snörapport

En bild på hur mycket snö vi hade i trädgården igår. Idag har David lagt på ännu mer snö på högen under häggen.

Ännu mera snö

Snön bara fortsätter att falla och falla och falla... http://www.arvidsjaur.se/sve/kommun/naringsliv-utveckling/info/ovrigt/Toksnoar071109.asp


Nu har vi fått hjälp att skrapa gårdsplanen av en av alla dessa fantastiska glommersbor, David som går under täcknamnet "potatisodlarn". Han kommer när det behövs, annars är det bara att ringa. Snön har han lagt i en hög mot trädgårn till, där vi planerar att göra snöfigurer.

Förra säsongen gjorde Maja och Pia en 1700-talsdam med krinolin, som de prydde med stora plastpärlor. Maja döpte henne till Marie-Antoinette och mycket riktigt, morgonen efter hade huvudet ramlat av och låg vid sidan av. Lite makabert, helt i vår stil.

Varje dag den här veckan har det snöat, till glädje för oss. Praktiskt taget varje dag har vi varit ute i skidspåret som går in i skogen. Det har varit bra glid och vi har inte fallit en enda gång. Skidåkning är en fantastisk syssla om man vill prata också, har vi märkt. Hittills har vi bara mött en annan skidåkare, en av våra grannar som tittade på oss och undrade om det var vår säsongspremiär. Jag beslutade mig för att tolka det välvilligt.

Oro råder över propåerna från Vägverket att de ska dra in på väghållningen i samband med snöfall. Först sex timmar efter att snön slutat att falla kommer de att skrapa, berättade Aktuellt. Och redan tidigare har de ersatt tidigare års reflexpinnar, som varit en trygghet vid mörkerkörning med skogspinnar utan någon som helst markering.

Samma dag som nyheten kom inträffade två olyckor i Abborrträsk med personskador som följd. Får se om Vägverket drar några slutsatser. Räcker det inte med att antalet kollisioner med vilt i Arvidsjaur har stigit?

I början av veckan strejkade värmepannan för första gången, delvis på grund av våra ofullständiga kunskaper. När den bara går och går, så är det inget problem men när bricketterna blir spån som inte förbränns utan bara går rakt igenom, så är det inte kul längre. Men då ringer man en elektriker som heter Thommy Öhlund och så fixar det sig också till slut, efter lite hårklieri. Och på köpet fick vi en liten extrakurs om alla rattar och reglage som vi inte vågat röra förut.

Veckans höjdare för min del var mötet med Thorbjörn Holmström, Storälgens "pappa". (Se http://www.storalgen.se/). Är man frilansjournalist och bor i Glommers inom synhåll för en av Sveriges, när den väl blir av, mest fantastiska skapelser, så måste man ju faktiskt hänga på. Få se vart den kontakten leder.

Fars Dag har firats i lugnets tecken med Frödinge Schwarzwaldstårta, kaffe, julmust (den första flaska julmust jag får syn på måste helt enkelt inköpas), receptsökeri efter saffranssemlor som ska serveras på skyltsöndagen den första advent samt plockning av en orrhonevinge, som Pia fick av en jägare i trakten. Vad fjädrarna ska användas till vet hon inte men de är granna.

För alla er som undrat: Den bortrövade glassgubben har ersatts av en tvilling. Allt börjar återgå till det normala.

/Sköt om er var ni än finns.

Snö, snö, snö...

Vintern kom plötsligt. Natten till lördagen var det plusgrader och barmark, lördag morgon några grader minus och flera centimeter med snö som fortsatte att falla hela dagen.
Alla i hushållet tog långa promenader, speciellt Ruffa som behövde få fart på magen. Hon är en tapper pulsare men magen kopplade aldrig vad den förväntades göra. Först på söndagsmorgonen gjorde hon det hon skulle göra, utan större besvär på favorittoaletten, som ligger på vår numera mycket vita gräsmatta.

Att vi köpte reflexvästar är vi mycket tacksamma över. Vi märker hur effektiva de är, när vi ser andra västbärare i mörkret - och när vi jämför med alla osynlingar som inte har västar. Jägarförbundet tvärs över gatan har västar till försäljning och jag gör reklam för dem till alla ovästade. Mörkret kommer snabbt och farterna för alla genomkörare är ibland skrämmande höga.

Maja och Pia for till Arvidsjaur i veckan och gick på den kommunala körskolan.
Maja ska börja köra med Pia som instruktör och då krävs det att Pia går igenom en körinstruktörskurs. Det hela sker i nära samarbete med körskolan och Pia kan även följa med när Maja är ute och kör med "proffsen", så att hon lär sig att lära ut rätt. Det hela verkar mycket bra och genomtänkt.


Annars är det rätt lugnt. Det är något färre besökare i butiken än vanligt, vilket är synd eftersom Maja har graverat en fantastisk pumpa med bilder på hennes senaste kattfigur, Bartole-mjau, en mycket cool katt.
Och spökbullarna, en egen uppfinning med vanlig, kardemummakryddad deg, lätt spökformade och med två russinögon, skulle förtjäna att bli slukade av något fler - det finns faktiskt mycket goda spöken, också.
Dödtiden (!) använder vi till att förbereda den kommande julmarknaden respektive göra nya munspelslåtar - så det är nog en mening med allt.

Företaget Skelleftebränsle har tagit över macken från Uno X, och på så sätt undanröjt en källa till oro. Det skulle varit kärvt att behöva åka tre mil till Jörn eller Abborrträsk för att tanka och lika långt tillbaka.

Men nu kommer nästa orosmoln, en diskussion om högstadiet på Parkskolan är för dyrt för kommunen och om viljan att hålla Glommersträsk levande i själva verket drivs av "känslomässiga" och underförstått därmed lättviktiga argument gentemot de "tunga" ekonomiska argumenten.
Det ska bli spännande vart den här diskussionen leder. Det finns många exempel på byar som fått en helt annan medvetenhet och "sprutt" när de stått inför olika hot och effekten kan bli något liknande i det här fallet. Och det finns goda förutsättningar för något liknande även i Glommers.

Fortsättning följer...

I eftermiddag blir det skidor i skogen, i alla fall för Maja och mig.
/hälsar vi i snön