Vår på väg!!

Just nu är det 2,8 plusgrader. Det behövs mycket värme om snön ska smälta tills Valborg, då det ska bli fest i byn. Eftersom jag är ordförande i bygderådet, så känns det som om jag är ansvarig för att våren kommer också till Glommers. Ett tungt ansvar.

Sammanlagt har det snöat 5,3 meter (!) i Arvidsjaurs tätort under vinterperioden, som varat sedan oktober. Troligen ännu mer i Glommerstrakten.

Min provisoriska lagning av parabolantennen var just - provisorisk. Ett nytt pricksäkert snöras från taket sabbade allt. Men idag kom reparatören och installerade en ny parabol på en säkrare plats, förhoppningsvis. Han var riktigt stolt över att ha lyckats för vare sig läget eller huset gör det lätt att montera.

Maja har sålt sin första illustration till en tidning, där inte jag jobbar (om än jag skrev artikeln som hon fick illustrera). Texten och bilden, som handlar om en speciellt ostsort, kommer i tidningen Livsmedel i fokus. Ett stort steg!

Häromdagen var vi i Norsjö och såg "Den inbillade sjuke" av Molière med Claes Malmberg i titelrollen. Hejdlöst roligt, mycket improvisation, fullpackat och en jättetrevlig scen i Medborgarhuset. Frukt i pausen som Coop bjöd på, varvad med kola och chips. Något för alla smaker! Hit går vi fler gånger!

Nu är Maja, Pia och Ingalill i Skellefteå och klipper Milda. Vi förstod att det behövdes när folk började fråga vilken ras det var på hunden...

Ett år går fort

Nu har vi bott i huset ett år. Den 5 april 2007 kom vi hit med det sista lasset och Maja, Pia och Ingalill stannade kvar medan jag åkte tillbaka till Stockholm igen för att avsluta jobbet på Lärarförbundet. Sen kom jag efter lagom till midsommar.
Vi firade med en liten tårta och vännen Ocki på besök.

Vädret är som det är i april. Smältväder ena dagen, tungt snöfall den andra. Och om några veckor är det Valborg, då vi ska hälsa våren välkommen. Bygderådet ansvarar, det vill säga bland annat jag eftersom jag blivit ordförande i Bygdeföreningen under detta svindlande år. Ålderman, kallas det visst.

Det innebär också att jag fått åka till Landsbygdsriksdagen i Lycksele, där landets byföreningar samlades för att diskutera gemensamma angelägenheter och få inspiration. Över tusen personer - imponerande.
Bland dessa människor hittade jag 1) en skolkamrat från grundskolan på Lidingö. Visserligen behövde jag kolla på namnskylten för säkerhets skull men första intrycket stämde, 2) en annan skolkamrat fast från Journalisthögskolan, 3) en bekant som vi träffade på Kreta tillsammans med hans familj, när Maja var liten, 4) en granne från våra tidiga år i Bromsten för 20 år sedan och till sist missade jag precis en av mina lumparkompisar från Upplands-Bro som numera jobbar som näringslivsutvecklare i en kommun i Västerbotten.
En stor del av mitt liv strömmade emot mig på Hotell Lappland, en mycket märklig känsla.

I Lycksele bodde jag hemma hos Carl-Gustaf, numera en bit över 80 år, (och hans fru) som växte upp i vårt hus men flyttade från Glommers som 17-åring och blev telefonare i Lycksele, där han stannat.
Han kunde berätta massor av historier som vi inte hade en aning om kring huset och vilka verksamheter som bedrivits här: skomakarverkstad och fotoateljé bland annat förutom den telefonstation och lanthandel som vi redan känt till.
Någon gång ska vi bjuda hem Carl-Gustaf och hans bror med respektive för att få höra mer.
Då ska jag ha en bandspelare.







Natt över träsket...

Det nya livet börjar här

Det senaste inlägget är daterat i slutet av januari. Ingen idé att fundera på varför.


Istället blickar vi framåt, koncentrerar oss på Carpe Diem, dvs att gripa dagen, och gör små osorterade blickar bakåt i tiden. Förhoppningsvis blir det ett litet inlägg om dagen i fortsättningen.


Idag fortsätter snön att falla, ett tillstånd som rådde i förrgår då det kom tre decimeter på några timmar, ett snöfall som fortsatte igår och som ska hålla på de närmaste dagarna.


Maja och jag utnyttjade sakernas tillstånd till att göra snöreliefer i backen som vätter mot grannen. Jag gjorde en hemlig gång rakt in i muren (fast med välkommenskylt och sopborste) och Maja gjorde en varg och en fredsduva, vit som - snö...



Inspiration fick vi av en av mina skolkamrater från högstadiet, Lena Kriström, som numera är skulptör med is och snö som några av sina material. Bland annat har hon svarat för en stor del av utsmyckningen av ishotellet i Jukkasjärvi under 16 år.



Lena kom förbi i veckan på väg från Uppsala till Luleå, där hon skulle ha en utställning i konsthallen. http://www.nsd.se/artikel.aspx?artid=88968&arkiv=False Det var meningen att vi skulle åka dit i lördags men snöstormen stoppade oss. Så det här fick bli en slags ersättning.



Snön "tog" också en del av vår parabolantenn, när den rasade från taket igår. Men med hjälp av Pia, grannens stege, tre gamla dörrar som tjänade som plattform, brun pakettejp, svenskremmar, en del av en gardinstång och ett skärp, så lyckade jag spjäla armen som gångar in signalerna från parabolen. Bingolottokvällen var räddad - och så vann vi inte minsta hundring ens!



Majas storasyster Linnéa ringer och rapporterar från en något försenad bröllopsresa till Rom, full av kärlek, glass och lyxiga frukostar.



Rasmus, Majas storebror, har just öppnat en häftig vegansk matblog som rekommenderas varmt, http://www.vegologi.blogspot.com/ med underrubriken "Vegansk matlagning från grunden - improvisationer och lyxrecept". Det är poesi!




Till sist måste vi helt enkelt visa en liten filmsnutt om när Milda fyllde 16 år den 29 mars och fick tårta med ris och leverpastej. Gott var ordet! Födelsedagen fick vi fira utan Mildas syster Ruffa. Hon har bott hos oss det senaste året men blev sjuk och finns nu inte mer. Hon dog den 25 februari.


Se filmen här nedan!

/Vi hörs