God jul till er alla som läser denna blogg. Vi firar en vit jul i vårt härliga hus. Se vår fina riktiga julgran som vår snälle granne Gerre fixade åt oss.
Inlägg
Pasta med gräddstuvad spetskål och gul morot
5 år sedan
söndag 23 december 2007
torsdag 13 december 2007
Filminspelning, lucia och snöyra
Så här såg det ut förra lördagen, när SL drog upp till Arvidsjaur för att öva sin snöberedskap inför den snövinter som antagligen kommer till Stockholm också tids nog. Jag var ute och gjorde reportage för SEKO-magasinets räkning och några sekunder efter att bilden på snöslungevagnen togs, så kom jag på att jag kanske borde ha stått någon annanstans...Men bilden blev bra - vad gör man inte för konsten?
Nu är det - bokstavligen - full rulle igen i Glommers - eller Glommywood, som vi kallar det.Ett filmgäng med skådisarna Allan Svensson, Zinat Pirzadeh och regissören Denize Karabuda i spetsen har dragit in i byn för att spela in TV-filmen "Pokerface".
Inspelningsplatsen har mest varit "Bosses hus", en bit bort från oss där Allan, dvs ungkarlen "Lars-Erik" bor, och dit den kvinna från öst som han mött på nätet kommer, spelad av Zinat.
Innan Allan, som just nu spelar både Gustaf Svensson i "Svensson Svensson" och Tomtefar i TVs adventskalender drog vidare hann han, dvs hans rollkaraktär, först dö på Zinats toalett! (hon har en sommarstuga tvärs över vägen). Vilken rubrik det kunde blivit - "Tomten dör på dass i Glommersträsk"! Det borde väl ha satt Glommers på kartan.
I torsdags, på Lucia, spelade de in på Finnbergs ICA-affär, Pia och jag var statister. Först fick vi vänta i en timme medan Zinats karaktär gick omkring med toapapper och Lars-Eriks urna i en shoppingvagn - det hann bli många lussebullar medan vi väntade.
Sen var det dags för Pia och mig att göra vår stora insats. Möjligen ses vi i cirka fem sekunder i bakgrunden, på väg in i affären medan Zinat står och betalar i kassan. De som såg oss såg att vi såg ut som norrbottningar, vad det nu kan innebära.
Men innan dess hade vi varit på Lucia två gånger, en gång i församlingssalen med klass ett och två, där vi åt gröt. Och en gång hos kommunens samlingslokal för flyktingar som finns i Glommers, där klass åtta lussade och de flesta av flyktingarna drack glögg och åt saffransbullar för första gången. Lucian hade äkta ljus i håret och pojkarna hade papphattar och nattlinnen på sig. De måste ha tyckt att vi svenskar är ganska exotiska.
Idag, lördag den 15e, var Pia och jag på julkalas i Abborrträsk på julkalas. Norrbottens bästa bilfirma, Forsgrens bilar, som vi köpte vår Citroën hos i somras, bjöd alla årets köpare på julbord. Nära 200 personer dök upp och ändå hade inte alla som köpt bil kommit. Gott och trevligt sällskap, vi satt mitt emot en kille som jag hade träffat på SLs snöröjningsövning i Arvidsjaur och hans fru.
Därifrån for jag till körrepetition i Glommersträsks kyrka och sen blev det adventskonsert några timmar senare. Körens manssektion ökade därmed med 50 procent. Så nu är jag fast på livstid, säger de andra, körsång sägs vara en av de värsta drogerna. Och det är bara att konstatera, kören är minst lika trevlig som alla andra glommersgrupper som vi fastnat för.
Den här veckans grattis går till Majas härliga syster - och min dotter - Linnéa, som äntligen kommit in på psykologutbildningen! HURRA!
Den här veckans grattis går till Majas härliga syster - och min dotter - Linnéa, som äntligen kommit in på psykologutbildningen! HURRA!
Och till Majas kompis Mathilda som tagit körkort! HURRA!
I morgon blir det julbord på Värdshuset Gula Villan, där Farhad ska bjuda på traditionella och gamla rätter. Kan bli mycket intressant!
/Kram från oss mätta och nöjda
fredag 7 december 2007
Pepparkakshatt
Vår fina pepparkakshatt som Maja och Mats bakat och dekorerat till 1 advent.
Vi har den i butiken.
tisdag 4 december 2007
Nya diplomatstaden
Arvidsjaur kom nummer tre i Monopolkampen, som vi skrivit om flera gånger på bloggen - efter Umeå och Skellefteå. Se mer på
http://www.arvidsjaur.se/sve/kommun/naringsliv-utveckling/info/ovrigt/ArvidsjaurTREAMonopolkampen071203.asp
Tack alla ni som hjälpt till att sätta Arvidsjuar på spelplanen!
/Vi
http://www.arvidsjaur.se/sve/kommun/naringsliv-utveckling/info/ovrigt/ArvidsjaurTREAMonopolkampen071203.asp
Tack alla ni som hjälpt till att sätta Arvidsjuar på spelplanen!
/Vi
En omtumlande vecka
Jag har sagt det förut - den som tror att en by med 350 invånare är stillastående kan inte ha mer fel. Och en del ligger nog vi bakom.
Ta förra veckan, tillexempel. Jag har tidigare skrivit om att Barn- och utbildningsnämnden vill flytta årskurs 7-9 vid skolan i Glommers till Arvidsjaur. Föräldrarådet i Arvidsjaur har stöttat förslaget på ett ganska aggressivt sätt som fått stor uppmärksamhet i lokalpressen.
Men nu har även föräldrarådet vid Parkskolan i Glommers skrivit ett remissvar på förslaget, som jag har haft förmånen att redigera. Och det är faktiskt väl värt att läsa, trots längden. Bland annat säger det en del om skolchefens bristande kunskaper i addition, som är rätt avslöjande.
http://www.parkskolan.k-webb.nu/main/custom.asp?wid=11137&customID=43361
Mycket nöje!
Vi har också startat en grupp som ska arbeta fram en lokal utvecklingsgrupp i byn. Länsstyrelsen i Västerbotten har givit ett efterlängtat ja till bygget http://www.storalgen.se/index.php?film.php
Nu är det bara ett beslut kvar, i Arvidsjaur, som ska tas den 5 december. Då gäller det att byn är beredd och rustad att ta emot folk med både boende, förtäring och annan service eftersom vägen till Vithatten, berget där Storälgen ska stå, går genom Glommers.
Även om det är några år tills allt är klart, så är det dags att vara ute i god tid och vi har en metod som heter Vänd Planeringsperspektivet att arbeta efter http://www.friametoder.se/planering/lokalutv_metod.htm. Utgångspunkten är en inventering av nuläge, möjligheter, hot och vart vi vill - och sen göra det! Svårare än så är det inte.
Redan vid det första mötet kom det upp en hel del förslag om både stugbyggen och uppsnyggning av vägkanter och tomter - och mer lär komma när vi kör igång på allvar efter nyår.
Då startar också en solfångarcirkel i samarbete med Villaägarna och Studieförbundet Vuxenskolan. Det första mötet samlade ett dussintals intresserade, så nu blir det till att klättra på taket. För en teknik-dummy som undertecknad kommer det att bli mycket intressant.
I söndags var det skyltsöndag i Glommers, vilket innebar att Klockljungs Hage, ABF, ICA, lokalen för flyktingarna i byn samt Hängengården, vår fina bygdegård, hade öppet från 12-17. Det bjöds på allt från tomtestuga och åttondeklassarna fika till frågor om matlagning och härlig saffransefterrätt med yoghurtdryck.
Även vi hade fullsmockat med folk trots kyla och blåst. Mellan 65 och 70 personer fick dela på 8 sittplatser - och det fungerade faktiskt utmärkt bra.
På förslag av Majas kompis Mathilda, så gjorde Maja och jag saffranssemlor och dessutom hade vi gjort älgpepparkakor med kristyr med jordgubbssmak (måste upplevas) samt en fantastisk pepparkakshatt till husets tidigare ägarinna, Jenny Stenqvists ära. Bilden på hatten ska vi lägga in på bloggen inom kort.
Receptet på semlor var hämtat från Sveriges Radios suveränt trevliga matprogram Meny http://sr.se/cgi-bin/P1/program/amnessida.asp?programID=950&Nyheter=&grupp=2192&artikel=806152
Dock innehåller receptet ett fel: 3 1/2 dl mandelmassa i lingongräddinstruktionen ska vara 3 1/2 dl vispgrädde och inget annat.
Majas vykort - "Björnkramar från Glommersträsk" - fortsätter också att storsälja, vilket gläder oss alla. http://sukeile.deviantart.com/art/quot-My-name-is-Nalle-Fluff-quot-68195969
Ta förra veckan, tillexempel. Jag har tidigare skrivit om att Barn- och utbildningsnämnden vill flytta årskurs 7-9 vid skolan i Glommers till Arvidsjaur. Föräldrarådet i Arvidsjaur har stöttat förslaget på ett ganska aggressivt sätt som fått stor uppmärksamhet i lokalpressen.
Men nu har även föräldrarådet vid Parkskolan i Glommers skrivit ett remissvar på förslaget, som jag har haft förmånen att redigera. Och det är faktiskt väl värt att läsa, trots längden. Bland annat säger det en del om skolchefens bristande kunskaper i addition, som är rätt avslöjande.
http://www.parkskolan.k-webb.nu/main/custom.asp?wid=11137&customID=43361
Mycket nöje!
Vi har också startat en grupp som ska arbeta fram en lokal utvecklingsgrupp i byn. Länsstyrelsen i Västerbotten har givit ett efterlängtat ja till bygget http://www.storalgen.se/index.php?film.php
Nu är det bara ett beslut kvar, i Arvidsjaur, som ska tas den 5 december. Då gäller det att byn är beredd och rustad att ta emot folk med både boende, förtäring och annan service eftersom vägen till Vithatten, berget där Storälgen ska stå, går genom Glommers.
Även om det är några år tills allt är klart, så är det dags att vara ute i god tid och vi har en metod som heter Vänd Planeringsperspektivet att arbeta efter http://www.friametoder.se/planering/lokalutv_metod.htm. Utgångspunkten är en inventering av nuläge, möjligheter, hot och vart vi vill - och sen göra det! Svårare än så är det inte.
Redan vid det första mötet kom det upp en hel del förslag om både stugbyggen och uppsnyggning av vägkanter och tomter - och mer lär komma när vi kör igång på allvar efter nyår.
Då startar också en solfångarcirkel i samarbete med Villaägarna och Studieförbundet Vuxenskolan. Det första mötet samlade ett dussintals intresserade, så nu blir det till att klättra på taket. För en teknik-dummy som undertecknad kommer det att bli mycket intressant.
I söndags var det skyltsöndag i Glommers, vilket innebar att Klockljungs Hage, ABF, ICA, lokalen för flyktingarna i byn samt Hängengården, vår fina bygdegård, hade öppet från 12-17. Det bjöds på allt från tomtestuga och åttondeklassarna fika till frågor om matlagning och härlig saffransefterrätt med yoghurtdryck.
Även vi hade fullsmockat med folk trots kyla och blåst. Mellan 65 och 70 personer fick dela på 8 sittplatser - och det fungerade faktiskt utmärkt bra.
På förslag av Majas kompis Mathilda, så gjorde Maja och jag saffranssemlor och dessutom hade vi gjort älgpepparkakor med kristyr med jordgubbssmak (måste upplevas) samt en fantastisk pepparkakshatt till husets tidigare ägarinna, Jenny Stenqvists ära. Bilden på hatten ska vi lägga in på bloggen inom kort.
Receptet på semlor var hämtat från Sveriges Radios suveränt trevliga matprogram Meny http://sr.se/cgi-bin/P1/program/amnessida.asp?programID=950&Nyheter=&grupp=2192&artikel=806152
Dock innehåller receptet ett fel: 3 1/2 dl mandelmassa i lingongräddinstruktionen ska vara 3 1/2 dl vispgrädde och inget annat.
Majas vykort - "Björnkramar från Glommersträsk" - fortsätter också att storsälja, vilket gläder oss alla. http://sukeile.deviantart.com/art/quot-My-name-is-Nalle-Fluff-quot-68195969
Igår var kulturförvaltningen med kulturchefen i spetsen hos oss och fikade, köpte några av Uta Franssons fantastiska fotografier från hennes utställning "Tankar" och började prata om möjliga samarbetsprojekt för framtiden, kanske berättaraftnar, små minikonserter med musikskolan - vi får se.
Och nu i veckan fortsätter det spännande livet i Glommers, när en filminspelning med Zinat Pirzadeh http://www.zinat.se/ och Allan Svensson i huvudrollerna ska dra igång i byn. Gissa var de ska ta sin dos av saffranssemlor - jag säger inte mer!
Snön fortsätter att falla. Idag ska Pia och Maja ut på skidor igen efter ett litet uppehåll medan IngaLill och jag tar en lugnare promenad med hundarna. Snart ska Maja börja övningsköra, syntestet är klart och hon behöver inga glasögon.
Och livet är kul!
/rapporterar Klockljungarna genom Mats
söndag 25 november 2007
Halka ute och inne
Det är inte bara utomhus som det råder halka.
Jag, Mats, inledde veckan med att halka på ett av de sista trappstegen ner till undervåningen med en frukostbricka i händerna. Resultat: fil-och flingtallriken var oskadd men det blev fraktur på åtminstone ett revben på höger ryggsida.
Revbenen knakade i ryggen, i sig en fascinerande upplevelse, och ibland kändes det som om de hoppade ur led - och tillbaka igen efter lite trixande.
På Arvidsjaurs vårdcentral kunde läkaren, som hette Kjell, bara förbereda mig på upp till sex veckors smärta, säga att han tyckte mycket synd om mig och skriva ut starkt smärtstillande.
Och jag förberedde mig på en vinter utan skidåkning, bittert eftersom säsongen kommit igång riktigt bra.
Men nu är vi ju lite "alternativa" av oss, som bekant. Pia har gått en kurs i en terapiform som heter Body Talk http://www.bodytalk.se/ som tidigare hjälpt oss i andra situationer, när vi haft olika hälsoproblem. Enkelt förklarat är det ett sätt att genom knackningar på hjässa och bröstben sätta igång kroppens självläkande processer.
Och detta har hon nu använt på mig under en vecka med resultat att smärtan är så gott som borta. Utom när jag ska sova, eftersom jag fortfarande har svårt att undvika att komma åt frakturen. Därför sover jag halva natten sovande i en fåtölj med benen på en stol och en varm filt runt kroppen. Det funkar fint och så kan jag känna att det är lite synd om mig, trots allt.
Men jag går snabbt, kan röra och böja mig så gott som obehindrat men har fortfarande vissa problem med snö- och brikettskottning. Men det avstår jag så gärna från.
Ganska häftigt! Så nästa vecka blir det skidor trots allt!
I torsdags var det möte i Parkskolan. Anledningen var ett tjänstemannaförslag att av ekonomiska skäl flytta högstadiet till Arvidsjaur, fyra och en halv mil bort, som barn- och utbildningsnämnden sade sig vilja diskutera med alla som var intresserade.
Mötet var illa förberett och vare sig politiker eller skolchef kunde nöjsamt förklara hur de hade räknat fram de siffror som skulle visa att högstadierna i Glommers och Moskosel var för dyra. Dessutom hade de gjort generalfelet att inte samråda med de närmast berörda - det vill säga barn, lärare och föräldrar - innan förslaget lades fram.
Naturligtvis kunde jag inte hålla tyst - så nu är jag någon slags sammankallande för att ta fram en lokal utvecklingsplan för hela Glommersträsk, där skolan ska vara en del. Första stormötet blir på torsdag 18.30 i skolan. Det ska bli spännande! Rapporter lär komma.
Julen kommer närmare också i Arvidsjaur.
Pia, IngaLill och Maja var på julshow på Hotell Laponia med ståuppkomikern Ronny Eriksson i lördags. Egentligen skulle jag varit med också men var rädd för nya revbensbrott om jag skrattade för mycket, så biljetten gick vidare till vår goda vän Ocki som blev själaglad.
En lyckad föreställning trots ganska hög volym, mycket mat och lite godis som de smugglade hem till mig.
Själv tröstade jag mig med pizza från Gula villan (det är inte klokt vad gott det blir med lite saffran i ostblandningen), en öl och en dokumentärfilm om familjehemligheter som jag delvis somnade ifrån.
Den här veckan blir det fortsatt julpyntande: Maja och Pia har kommit igång riktigt bra och byn har förväntningar på att vi ska ha åtminstone någon stake eller stjärna i varje fönster mot gatan (och det är många). På söndag är det skyltsöndag och då ska Klockljungs Hage också ha öppet.
Mycket spännande!
Vi hörs - Klockljungarna genom Mats
Jag, Mats, inledde veckan med att halka på ett av de sista trappstegen ner till undervåningen med en frukostbricka i händerna. Resultat: fil-och flingtallriken var oskadd men det blev fraktur på åtminstone ett revben på höger ryggsida.
Revbenen knakade i ryggen, i sig en fascinerande upplevelse, och ibland kändes det som om de hoppade ur led - och tillbaka igen efter lite trixande.
På Arvidsjaurs vårdcentral kunde läkaren, som hette Kjell, bara förbereda mig på upp till sex veckors smärta, säga att han tyckte mycket synd om mig och skriva ut starkt smärtstillande.
Och jag förberedde mig på en vinter utan skidåkning, bittert eftersom säsongen kommit igång riktigt bra.
Men nu är vi ju lite "alternativa" av oss, som bekant. Pia har gått en kurs i en terapiform som heter Body Talk http://www.bodytalk.se/ som tidigare hjälpt oss i andra situationer, när vi haft olika hälsoproblem. Enkelt förklarat är det ett sätt att genom knackningar på hjässa och bröstben sätta igång kroppens självläkande processer.
Och detta har hon nu använt på mig under en vecka med resultat att smärtan är så gott som borta. Utom när jag ska sova, eftersom jag fortfarande har svårt att undvika att komma åt frakturen. Därför sover jag halva natten sovande i en fåtölj med benen på en stol och en varm filt runt kroppen. Det funkar fint och så kan jag känna att det är lite synd om mig, trots allt.
Men jag går snabbt, kan röra och böja mig så gott som obehindrat men har fortfarande vissa problem med snö- och brikettskottning. Men det avstår jag så gärna från.
Ganska häftigt! Så nästa vecka blir det skidor trots allt!
I torsdags var det möte i Parkskolan. Anledningen var ett tjänstemannaförslag att av ekonomiska skäl flytta högstadiet till Arvidsjaur, fyra och en halv mil bort, som barn- och utbildningsnämnden sade sig vilja diskutera med alla som var intresserade.
Mötet var illa förberett och vare sig politiker eller skolchef kunde nöjsamt förklara hur de hade räknat fram de siffror som skulle visa att högstadierna i Glommers och Moskosel var för dyra. Dessutom hade de gjort generalfelet att inte samråda med de närmast berörda - det vill säga barn, lärare och föräldrar - innan förslaget lades fram.
Naturligtvis kunde jag inte hålla tyst - så nu är jag någon slags sammankallande för att ta fram en lokal utvecklingsplan för hela Glommersträsk, där skolan ska vara en del. Första stormötet blir på torsdag 18.30 i skolan. Det ska bli spännande! Rapporter lär komma.
Julen kommer närmare också i Arvidsjaur.
Pia, IngaLill och Maja var på julshow på Hotell Laponia med ståuppkomikern Ronny Eriksson i lördags. Egentligen skulle jag varit med också men var rädd för nya revbensbrott om jag skrattade för mycket, så biljetten gick vidare till vår goda vän Ocki som blev själaglad.
En lyckad föreställning trots ganska hög volym, mycket mat och lite godis som de smugglade hem till mig.
Själv tröstade jag mig med pizza från Gula villan (det är inte klokt vad gott det blir med lite saffran i ostblandningen), en öl och en dokumentärfilm om familjehemligheter som jag delvis somnade ifrån.
Den här veckan blir det fortsatt julpyntande: Maja och Pia har kommit igång riktigt bra och byn har förväntningar på att vi ska ha åtminstone någon stake eller stjärna i varje fönster mot gatan (och det är många). På söndag är det skyltsöndag och då ska Klockljungs Hage också ha öppet.
Mycket spännande!
Vi hörs - Klockljungarna genom Mats
söndag 18 november 2007
Firande i massor
Veckan har präglats av firande!
Nu har vi varit husägare i ett år!
Den 15 november 2006 var Mats i Glommers och skrev på nödvändiga papper, fick nyckeln av Viveka och Sven-Egon Johansson som flyttade från hans barndomshem till hennes i Aha, Sorsele kommun.
Och såvitt vi vet så har de ångrat flytten lika litet som vi.
Ettårsdagen firades med glass och ska firas ytterligare lite mer framöver med diverse grannar och vänner.
Robert, Mats systerdottersson, fyllde 6 år på tisdagen, vilket vi firade med att skicka honom det allra första exemplaret i världen av Björnkramkortet från Glommersträsk, som Maja tecknat och Mats fotograferat myrstacken på (se hälsningen till Anna här nedan).
Årets lyckade älgjakt firades traditionellt på lördagen med Älgsoppefest i Margaretasalen, byns största samlingssal, under kyrkan. Bygderådet och bygdens jägare bjöd på älgsoppa, mjölk, tunnbröd och massor av olika tårtbitar. Hundra gäster kom det säkert i alla åldrar.
På söndagen fyllde Majas kusin Anna 18 år!
Och så kan vi alltid fira att Pia äntligen fått fart på bild- och filmillustrationsfunktionen till bloggen, så nu får ni se att Mats målande ordillustrationer faktiskt stämmer i verkligheten, också.
Kylan håller i sig, skidföret är hyggligt och mörkret faller allt tidigare. Allt är precis som det ska vara,
hälsar "glommrarna"
Nu har vi varit husägare i ett år!
Den 15 november 2006 var Mats i Glommers och skrev på nödvändiga papper, fick nyckeln av Viveka och Sven-Egon Johansson som flyttade från hans barndomshem till hennes i Aha, Sorsele kommun.
Och såvitt vi vet så har de ångrat flytten lika litet som vi.
Ettårsdagen firades med glass och ska firas ytterligare lite mer framöver med diverse grannar och vänner.
Robert, Mats systerdottersson, fyllde 6 år på tisdagen, vilket vi firade med att skicka honom det allra första exemplaret i världen av Björnkramkortet från Glommersträsk, som Maja tecknat och Mats fotograferat myrstacken på (se hälsningen till Anna här nedan).
Årets lyckade älgjakt firades traditionellt på lördagen med Älgsoppefest i Margaretasalen, byns största samlingssal, under kyrkan. Bygderådet och bygdens jägare bjöd på älgsoppa, mjölk, tunnbröd och massor av olika tårtbitar. Hundra gäster kom det säkert i alla åldrar.
På söndagen fyllde Majas kusin Anna 18 år!
Och så kan vi alltid fira att Pia äntligen fått fart på bild- och filmillustrationsfunktionen till bloggen, så nu får ni se att Mats målande ordillustrationer faktiskt stämmer i verkligheten, också.
Kylan håller i sig, skidföret är hyggligt och mörkret faller allt tidigare. Allt är precis som det ska vara,
hälsar "glommrarna"
fredag 16 november 2007
Renar på vägen till Arvidsjaur
På vår, Ingalill och Pia, resa idag till samhället så såg vi massor av renar. Se den lilla filmen av den ena stora flocken som var vid en stuga med stora gräsmattor. Vi hade strålande sol idag med och 6 grader kallt. Härligt !!!
torsdag 15 november 2007
vackert väder
Idag är det 10 grader kallt med strålande sol. Morgonpromenaden var härlig trots kylan. Hundarna klarar den riktigt bra. Tassarna måste smörjas in med tassalva innan vi går ut då går det bra. Bilden är tagen från skogsvägen upp emot Storgatan där vårt hustak skymtar.
Eftersom vi nu har lyckats med att sätta in bilder skall jag testa med att sätta in en video. Vi har många fåglar utanför fönstret som kommer och äter. denna sekvens tog jag för fem minuter sedan.
måndag 12 november 2007
Snöovädret i fredags
Ingalill borstar av snön på bilen sen vi varit inne på apoteket i tio minuter. Snön bara vräkte ner hemresan gick i 50 km på 110 vägen.
Snörapport
En bild på hur mycket snö vi hade i trädgården igår. Idag har David lagt på ännu mer snö på högen under häggen.
söndag 11 november 2007
Ännu mera snö
Snön bara fortsätter att falla och falla och falla... http://www.arvidsjaur.se/sve/kommun/naringsliv-utveckling/info/ovrigt/Toksnoar071109.asp
Nu har vi fått hjälp att skrapa gårdsplanen av en av alla dessa fantastiska glommersbor, David som går under täcknamnet "potatisodlarn". Han kommer när det behövs, annars är det bara att ringa. Snön har han lagt i en hög mot trädgårn till, där vi planerar att göra snöfigurer.
Förra säsongen gjorde Maja och Pia en 1700-talsdam med krinolin, som de prydde med stora plastpärlor. Maja döpte henne till Marie-Antoinette och mycket riktigt, morgonen efter hade huvudet ramlat av och låg vid sidan av. Lite makabert, helt i vår stil.
Varje dag den här veckan har det snöat, till glädje för oss. Praktiskt taget varje dag har vi varit ute i skidspåret som går in i skogen. Det har varit bra glid och vi har inte fallit en enda gång. Skidåkning är en fantastisk syssla om man vill prata också, har vi märkt. Hittills har vi bara mött en annan skidåkare, en av våra grannar som tittade på oss och undrade om det var vår säsongspremiär. Jag beslutade mig för att tolka det välvilligt.
Oro råder över propåerna från Vägverket att de ska dra in på väghållningen i samband med snöfall. Först sex timmar efter att snön slutat att falla kommer de att skrapa, berättade Aktuellt. Och redan tidigare har de ersatt tidigare års reflexpinnar, som varit en trygghet vid mörkerkörning med skogspinnar utan någon som helst markering.
Samma dag som nyheten kom inträffade två olyckor i Abborrträsk med personskador som följd. Får se om Vägverket drar några slutsatser. Räcker det inte med att antalet kollisioner med vilt i Arvidsjaur har stigit?
I början av veckan strejkade värmepannan för första gången, delvis på grund av våra ofullständiga kunskaper. När den bara går och går, så är det inget problem men när bricketterna blir spån som inte förbränns utan bara går rakt igenom, så är det inte kul längre. Men då ringer man en elektriker som heter Thommy Öhlund och så fixar det sig också till slut, efter lite hårklieri. Och på köpet fick vi en liten extrakurs om alla rattar och reglage som vi inte vågat röra förut.
Veckans höjdare för min del var mötet med Thorbjörn Holmström, Storälgens "pappa". (Se http://www.storalgen.se/). Är man frilansjournalist och bor i Glommers inom synhåll för en av Sveriges, när den väl blir av, mest fantastiska skapelser, så måste man ju faktiskt hänga på. Få se vart den kontakten leder.
Fars Dag har firats i lugnets tecken med Frödinge Schwarzwaldstårta, kaffe, julmust (den första flaska julmust jag får syn på måste helt enkelt inköpas), receptsökeri efter saffranssemlor som ska serveras på skyltsöndagen den första advent samt plockning av en orrhonevinge, som Pia fick av en jägare i trakten. Vad fjädrarna ska användas till vet hon inte men de är granna.
För alla er som undrat: Den bortrövade glassgubben har ersatts av en tvilling. Allt börjar återgå till det normala.
/Sköt om er var ni än finns.
Nu har vi fått hjälp att skrapa gårdsplanen av en av alla dessa fantastiska glommersbor, David som går under täcknamnet "potatisodlarn". Han kommer när det behövs, annars är det bara att ringa. Snön har han lagt i en hög mot trädgårn till, där vi planerar att göra snöfigurer.
Förra säsongen gjorde Maja och Pia en 1700-talsdam med krinolin, som de prydde med stora plastpärlor. Maja döpte henne till Marie-Antoinette och mycket riktigt, morgonen efter hade huvudet ramlat av och låg vid sidan av. Lite makabert, helt i vår stil.
Varje dag den här veckan har det snöat, till glädje för oss. Praktiskt taget varje dag har vi varit ute i skidspåret som går in i skogen. Det har varit bra glid och vi har inte fallit en enda gång. Skidåkning är en fantastisk syssla om man vill prata också, har vi märkt. Hittills har vi bara mött en annan skidåkare, en av våra grannar som tittade på oss och undrade om det var vår säsongspremiär. Jag beslutade mig för att tolka det välvilligt.
Oro råder över propåerna från Vägverket att de ska dra in på väghållningen i samband med snöfall. Först sex timmar efter att snön slutat att falla kommer de att skrapa, berättade Aktuellt. Och redan tidigare har de ersatt tidigare års reflexpinnar, som varit en trygghet vid mörkerkörning med skogspinnar utan någon som helst markering.
Samma dag som nyheten kom inträffade två olyckor i Abborrträsk med personskador som följd. Får se om Vägverket drar några slutsatser. Räcker det inte med att antalet kollisioner med vilt i Arvidsjaur har stigit?
I början av veckan strejkade värmepannan för första gången, delvis på grund av våra ofullständiga kunskaper. När den bara går och går, så är det inget problem men när bricketterna blir spån som inte förbränns utan bara går rakt igenom, så är det inte kul längre. Men då ringer man en elektriker som heter Thommy Öhlund och så fixar det sig också till slut, efter lite hårklieri. Och på köpet fick vi en liten extrakurs om alla rattar och reglage som vi inte vågat röra förut.
Veckans höjdare för min del var mötet med Thorbjörn Holmström, Storälgens "pappa". (Se http://www.storalgen.se/). Är man frilansjournalist och bor i Glommers inom synhåll för en av Sveriges, när den väl blir av, mest fantastiska skapelser, så måste man ju faktiskt hänga på. Få se vart den kontakten leder.
Fars Dag har firats i lugnets tecken med Frödinge Schwarzwaldstårta, kaffe, julmust (den första flaska julmust jag får syn på måste helt enkelt inköpas), receptsökeri efter saffranssemlor som ska serveras på skyltsöndagen den första advent samt plockning av en orrhonevinge, som Pia fick av en jägare i trakten. Vad fjädrarna ska användas till vet hon inte men de är granna.
För alla er som undrat: Den bortrövade glassgubben har ersatts av en tvilling. Allt börjar återgå till det normala.
/Sköt om er var ni än finns.
söndag 4 november 2007
Snö, snö, snö...
Vintern kom plötsligt. Natten till lördagen var det plusgrader och barmark, lördag morgon några grader minus och flera centimeter med snö som fortsatte att falla hela dagen.
Alla i hushållet tog långa promenader, speciellt Ruffa som behövde få fart på magen. Hon är en tapper pulsare men magen kopplade aldrig vad den förväntades göra. Först på söndagsmorgonen gjorde hon det hon skulle göra, utan större besvär på favorittoaletten, som ligger på vår numera mycket vita gräsmatta.
Att vi köpte reflexvästar är vi mycket tacksamma över. Vi märker hur effektiva de är, när vi ser andra västbärare i mörkret - och när vi jämför med alla osynlingar som inte har västar. Jägarförbundet tvärs över gatan har västar till försäljning och jag gör reklam för dem till alla ovästade. Mörkret kommer snabbt och farterna för alla genomkörare är ibland skrämmande höga.
Maja och Pia for till Arvidsjaur i veckan och gick på den kommunala körskolan.
Maja ska börja köra med Pia som instruktör och då krävs det att Pia går igenom en körinstruktörskurs. Det hela sker i nära samarbete med körskolan och Pia kan även följa med när Maja är ute och kör med "proffsen", så att hon lär sig att lära ut rätt. Det hela verkar mycket bra och genomtänkt.
Annars är det rätt lugnt. Det är något färre besökare i butiken än vanligt, vilket är synd eftersom Maja har graverat en fantastisk pumpa med bilder på hennes senaste kattfigur, Bartole-mjau, en mycket cool katt.
Och spökbullarna, en egen uppfinning med vanlig, kardemummakryddad deg, lätt spökformade och med två russinögon, skulle förtjäna att bli slukade av något fler - det finns faktiskt mycket goda spöken, också.
Dödtiden (!) använder vi till att förbereda den kommande julmarknaden respektive göra nya munspelslåtar - så det är nog en mening med allt.
Företaget Skelleftebränsle har tagit över macken från Uno X, och på så sätt undanröjt en källa till oro. Det skulle varit kärvt att behöva åka tre mil till Jörn eller Abborrträsk för att tanka och lika långt tillbaka.
Men nu kommer nästa orosmoln, en diskussion om högstadiet på Parkskolan är för dyrt för kommunen och om viljan att hålla Glommersträsk levande i själva verket drivs av "känslomässiga" och underförstått därmed lättviktiga argument gentemot de "tunga" ekonomiska argumenten.
Det ska bli spännande vart den här diskussionen leder. Det finns många exempel på byar som fått en helt annan medvetenhet och "sprutt" när de stått inför olika hot och effekten kan bli något liknande i det här fallet. Och det finns goda förutsättningar för något liknande även i Glommers.
Fortsättning följer...
I eftermiddag blir det skidor i skogen, i alla fall för Maja och mig.
/hälsar vi i snön
Alla i hushållet tog långa promenader, speciellt Ruffa som behövde få fart på magen. Hon är en tapper pulsare men magen kopplade aldrig vad den förväntades göra. Först på söndagsmorgonen gjorde hon det hon skulle göra, utan större besvär på favorittoaletten, som ligger på vår numera mycket vita gräsmatta.
Att vi köpte reflexvästar är vi mycket tacksamma över. Vi märker hur effektiva de är, när vi ser andra västbärare i mörkret - och när vi jämför med alla osynlingar som inte har västar. Jägarförbundet tvärs över gatan har västar till försäljning och jag gör reklam för dem till alla ovästade. Mörkret kommer snabbt och farterna för alla genomkörare är ibland skrämmande höga.
Maja och Pia for till Arvidsjaur i veckan och gick på den kommunala körskolan.
Maja ska börja köra med Pia som instruktör och då krävs det att Pia går igenom en körinstruktörskurs. Det hela sker i nära samarbete med körskolan och Pia kan även följa med när Maja är ute och kör med "proffsen", så att hon lär sig att lära ut rätt. Det hela verkar mycket bra och genomtänkt.
Annars är det rätt lugnt. Det är något färre besökare i butiken än vanligt, vilket är synd eftersom Maja har graverat en fantastisk pumpa med bilder på hennes senaste kattfigur, Bartole-mjau, en mycket cool katt.
Och spökbullarna, en egen uppfinning med vanlig, kardemummakryddad deg, lätt spökformade och med två russinögon, skulle förtjäna att bli slukade av något fler - det finns faktiskt mycket goda spöken, också.
Dödtiden (!) använder vi till att förbereda den kommande julmarknaden respektive göra nya munspelslåtar - så det är nog en mening med allt.
Företaget Skelleftebränsle har tagit över macken från Uno X, och på så sätt undanröjt en källa till oro. Det skulle varit kärvt att behöva åka tre mil till Jörn eller Abborrträsk för att tanka och lika långt tillbaka.
Men nu kommer nästa orosmoln, en diskussion om högstadiet på Parkskolan är för dyrt för kommunen och om viljan att hålla Glommersträsk levande i själva verket drivs av "känslomässiga" och underförstått därmed lättviktiga argument gentemot de "tunga" ekonomiska argumenten.
Det ska bli spännande vart den här diskussionen leder. Det finns många exempel på byar som fått en helt annan medvetenhet och "sprutt" när de stått inför olika hot och effekten kan bli något liknande i det här fallet. Och det finns goda förutsättningar för något liknande även i Glommers.
Fortsättning följer...
I eftermiddag blir det skidor i skogen, i alla fall för Maja och mig.
/hälsar vi i snön
måndag 29 oktober 2007
Glassclowns-nappning!!
Nu har det fruktansvärda hänt: glassclownen vid vägen är bortrövad, med cementfundament och allt! Just när vi kände att han faktiskt blivit en i familjen.
Ännu har vi inte fått något lösenbrev med krav på 100 mjukglass i månaden, eller något i den stilen. Det här kanske är något liknande trädgårdstomtarnas befrielserörelse, där tomtar rövades bort från sina trygga trädgårdar och sen dök upp på vykort från lite varstans i världen. Vi kan bara avvakta och hoppas.
Apropå vykort, så har vi just skickat iväg en av Majas senaste bilder till tryckning på vistaprint.se. Det är en helgullig björn med ett fotografi på en lingon- och blåbärsprydd myrstack i bakgrunden och texten "Björnkramar från Glommersträsk". Vår nya storsäljare helt klart (se björnen utan text på http://www.sukeile.deviantart.com/)
Annars går butiken framåt. Artiklarna om oss har lockat kunder från Arvidsjaur, Arjeplog och Skellefteå men också hantverkare, som vill ha sina alster utlagda i butiken. Nu i helgen siktar vi på ett Haloweentema, så nu har djävulska påfund även hittat hit till den by som en gång kallades för Salig Glommers för sin andlighets skull.
De enda som inte riktigt verkade ha nappat på predikanternas lockrop och hot var en järnvägsarbetare som hette Konrad Gustavsson och hans bror Eugén, Kläpp-Konrad och Kläpp-Eugén kallade. De söp, sjöng, dansade och spelade och Konrad gifte sig med en av systrarna Landstedt som bodde i vårt hus på den tiden.
Jag gillar tanken att Kläpp-Konrad spelade sina låtar just i salen på bottenvåningen, där jag sitter just nu, medan han väntade på att hans fästmö skulle bli klar med håruppsättningen.
Både JP Nyström och Norrlåtar har förresten spelat in Kläppbrödernas låtar, lyssna till exempel på schottis från Glommersträsk www.norrlatar.com/mp3/songs.html
Antalet infångade och återtransporterade möss har nu stigit till sammanlagt nio på en vecka. I går morse fanns två i buren som märktes med en liten färgklick på ryggen, så att vi ska se om det är nya kunder eller gamla bekantingar, och bars tillbaka till skogen igen. Vi ska ju i alla fall ut på skogspromenad och några djur mer eller mindre gör ingenting.
Monopoltävlingen börjar gå mot sitt slut men ännu går det att rösta på Arvidsjaur http://www.monopolspel.se/vote.aspx
Tävlingstiden går ut den 1 november och nu är läget hemligt, eftersom det ska bli mer spännande. Men senast låg Arvidsjaur på tredje plats, motsvarande Diplomatstaden. Tur att vi flyttade hit innan det kostade 100 000 bara att trippa på Storgatan!
I mitten av veckan for jag på hemligt uppdrag till Pajala, fjorton mil norr om Polcirkeln (jag länkar till artikeln när den kommer i tryck någon gång inom två veckor.) Det mest fascinerande på hela vägen var faktiskt en ekorre som sprang på en ledning kanske fem meter ovanför marken, som om den gick på lina. Helt enormt!
Annars är det väl med oss. Majas kompis Sanna från Bromsten är på besök och idag tänkte vi åka och hälsa på några strutsar hos ett par kompisar vi har och åka upp på Glommersberget och grilla. Imorgon blir det Dollarstore i Arvidsjaur, kommunens nyaste turistattraktion, och Råttatouille på vår förnämliga bio i Medborgarhuset http://www.arvidsjaur.se/sve/kommun/forvaltningar/kultur_fritid/bio/start.asp
Vad mer kan man önska sig?
/Hälsningar från oss nordlingar
Ännu har vi inte fått något lösenbrev med krav på 100 mjukglass i månaden, eller något i den stilen. Det här kanske är något liknande trädgårdstomtarnas befrielserörelse, där tomtar rövades bort från sina trygga trädgårdar och sen dök upp på vykort från lite varstans i världen. Vi kan bara avvakta och hoppas.
Apropå vykort, så har vi just skickat iväg en av Majas senaste bilder till tryckning på vistaprint.se. Det är en helgullig björn med ett fotografi på en lingon- och blåbärsprydd myrstack i bakgrunden och texten "Björnkramar från Glommersträsk". Vår nya storsäljare helt klart (se björnen utan text på http://www.sukeile.deviantart.com/)
Annars går butiken framåt. Artiklarna om oss har lockat kunder från Arvidsjaur, Arjeplog och Skellefteå men också hantverkare, som vill ha sina alster utlagda i butiken. Nu i helgen siktar vi på ett Haloweentema, så nu har djävulska påfund även hittat hit till den by som en gång kallades för Salig Glommers för sin andlighets skull.
De enda som inte riktigt verkade ha nappat på predikanternas lockrop och hot var en järnvägsarbetare som hette Konrad Gustavsson och hans bror Eugén, Kläpp-Konrad och Kläpp-Eugén kallade. De söp, sjöng, dansade och spelade och Konrad gifte sig med en av systrarna Landstedt som bodde i vårt hus på den tiden.
Jag gillar tanken att Kläpp-Konrad spelade sina låtar just i salen på bottenvåningen, där jag sitter just nu, medan han väntade på att hans fästmö skulle bli klar med håruppsättningen.
Både JP Nyström och Norrlåtar har förresten spelat in Kläppbrödernas låtar, lyssna till exempel på schottis från Glommersträsk www.norrlatar.com/mp3/songs.html
Antalet infångade och återtransporterade möss har nu stigit till sammanlagt nio på en vecka. I går morse fanns två i buren som märktes med en liten färgklick på ryggen, så att vi ska se om det är nya kunder eller gamla bekantingar, och bars tillbaka till skogen igen. Vi ska ju i alla fall ut på skogspromenad och några djur mer eller mindre gör ingenting.
Monopoltävlingen börjar gå mot sitt slut men ännu går det att rösta på Arvidsjaur http://www.monopolspel.se/vote.aspx
Tävlingstiden går ut den 1 november och nu är läget hemligt, eftersom det ska bli mer spännande. Men senast låg Arvidsjaur på tredje plats, motsvarande Diplomatstaden. Tur att vi flyttade hit innan det kostade 100 000 bara att trippa på Storgatan!
I mitten av veckan for jag på hemligt uppdrag till Pajala, fjorton mil norr om Polcirkeln (jag länkar till artikeln när den kommer i tryck någon gång inom två veckor.) Det mest fascinerande på hela vägen var faktiskt en ekorre som sprang på en ledning kanske fem meter ovanför marken, som om den gick på lina. Helt enormt!
Annars är det väl med oss. Majas kompis Sanna från Bromsten är på besök och idag tänkte vi åka och hälsa på några strutsar hos ett par kompisar vi har och åka upp på Glommersberget och grilla. Imorgon blir det Dollarstore i Arvidsjaur, kommunens nyaste turistattraktion, och Råttatouille på vår förnämliga bio i Medborgarhuset http://www.arvidsjaur.se/sve/kommun/forvaltningar/kultur_fritid/bio/start.asp
Vad mer kan man önska sig?
/Hälsningar från oss nordlingar
måndag 22 oktober 2007
Stor artikel i Piteå Tidning
Frånsett fel namn på Maja (rättelse kommer i morgondagens tidning) - en jättebra artikel om oss i måndagens Piteå Tidning. I Glommers täckte vi hela löpsedeln!
http://www.pitea-tidningen.se/artikel.aspx?artid=81260&cat=5&pageIndex=0&arkiv=False
http://www.pitea-tidningen.se/artikel.aspx?artid=81260&cat=5&pageIndex=0&arkiv=False
lördag 20 oktober 2007
Vi är gallerister!
Nu har vi äntligen haft vår första vernissage i Galleri Kockljungs Hage, Arvidsjaurs absolut minsta galleri och samtidigt bland de största, eftersom det inte finns så många överhuvudtaget.
Det blev Gällivarefotografen Uta Fransson (se http://www.dream-of-lapland.com/) , som jag berättat om ett antal gånger tidigare, som fick inviga med sin fotoutställning "Tankar" där jag skrivit texterna. Uta, hennes man Tord och tre hundar bodde över i sin husbil som de parkerade på gårdsplanen.
Kommundirektör Barbro Ternert invigningstalade, bokad redan i samband med att vi flyttade hit i våras. Cirka trettiofem besökare vimlade omkring - vilket var ganska lagom för att ingen skulle behöva trampa någon på tårna. En hel del blev sålt, båda av Utas bilder och av vårt fikabröd (idag var det fjällbullar med fyllning av vaniljkräm och toppade av florsockersglasyr och doppade i kokosflingor.
Precis lika gott som det låter - recept finns på internet om du söker på Fjällbullar.)
Nyheter i Norr, http://www.nyheterinorr.se/, reportagebyrån som skriver både för Västerbottenskuriren och Piteå Tidning, bevakade i form av Bertil Sundkvist. Mycket trevligt! Dessutom dök en kille från Arvidsjaur, som nyss köpt ett munspel, upp! Härligt. Nån gång ska vi spela tillsammans en schottis från Glommersträsk efter Kläpp-Konrad, lyssna bara på Norrlåtars tolkning http://www.norrlatar.com/mp3/songs.html.
Och för er som ännu inte varit hos oss, så varar utställningen till den 24 november, vilket ger oss en vecka att rigga om till skyltsöndagen den första advent.
Förra helgen var jag i Spånga för att bland annat hjälpa Rasmus att röja i källaren eftersom han ska flytta till Vällingby, närmare stan. Han har bott i Fristad i 21 av sina 27 år men är inte ett dugg sentimental och hade ingen svårighet att bland annat hiva gamla skolböcker.
Men en hann jag rädda, ett uppsatshäfte som bland annat handlade om vad han trodde om framtiden när han var 14 år, 1994. Mycket stämde faktiskt i hans framtidsspekulationer- att han skulle syssla med musik, att miljöproblemen skulle stå i fokus och att man skulle få mer information via datorn än via böcker (vilket jag tror stämmer i många fall).
Att han sen gissade fel på ett år och trodde att (s) fortfarande skulle sitta vid makten, är förståeligt (förklaring på det kommer senare, tids nog).
Annars har den första kramsnön kommit. Ett ljusgrönt och ganska stillstående men mäktigt norrsken har fladdrat över oss två kvällar i sträck - en lika fantastisk upplevelse för Maja som aldrig sett ett norrsken tidigare, för svärmor IngaLill som sett åtskilliga norrsken under sin uppväxt i Hälsingland och för Pia och mig som bara sett några stycken.
Norrskenet lär vara ovanligt tidigt i år, beroende på intensiv solaktivitet. Det är bara att tacka och ta emot.
Den andra skogsmusen är både infångad och utsläppt i skogen. Bertil sa att han inte riktigt förstod oss på den punkten, själv hade han på kort tid blivit besökt av 180 skogsmöss "och ingen kom två gånger", som han uttryckte saken.
Kanhända kommer vi att ändra oss om vi blir lika populära mösstillhåll men just nu känns det rätt att vara lite humana, eller vad de nu heter när det gäller möss.
Nästa vecka kommer Majas kompis Sanna, vilket vi alla tycker ska bli kul. Jag ska på reportage till Korpilombolo som ligger en bit bort och Monopoljakten (se inlägg nedan) går vidare; just nu ligger Arvidsjaur på tredje plats vilket motsvarar Diplomatstaden.
Rösta för sjutton! Norrmalmstorg väntar!
/Vi hörs, hälsar Klockljungarna genom Mats
Det blev Gällivarefotografen Uta Fransson (se http://www.dream-of-lapland.com/) , som jag berättat om ett antal gånger tidigare, som fick inviga med sin fotoutställning "Tankar" där jag skrivit texterna. Uta, hennes man Tord och tre hundar bodde över i sin husbil som de parkerade på gårdsplanen.
Kommundirektör Barbro Ternert invigningstalade, bokad redan i samband med att vi flyttade hit i våras. Cirka trettiofem besökare vimlade omkring - vilket var ganska lagom för att ingen skulle behöva trampa någon på tårna. En hel del blev sålt, båda av Utas bilder och av vårt fikabröd (idag var det fjällbullar med fyllning av vaniljkräm och toppade av florsockersglasyr och doppade i kokosflingor.
Precis lika gott som det låter - recept finns på internet om du söker på Fjällbullar.)
Nyheter i Norr, http://www.nyheterinorr.se/, reportagebyrån som skriver både för Västerbottenskuriren och Piteå Tidning, bevakade i form av Bertil Sundkvist. Mycket trevligt! Dessutom dök en kille från Arvidsjaur, som nyss köpt ett munspel, upp! Härligt. Nån gång ska vi spela tillsammans en schottis från Glommersträsk efter Kläpp-Konrad, lyssna bara på Norrlåtars tolkning http://www.norrlatar.com/mp3/songs.html.
Och för er som ännu inte varit hos oss, så varar utställningen till den 24 november, vilket ger oss en vecka att rigga om till skyltsöndagen den första advent.
Förra helgen var jag i Spånga för att bland annat hjälpa Rasmus att röja i källaren eftersom han ska flytta till Vällingby, närmare stan. Han har bott i Fristad i 21 av sina 27 år men är inte ett dugg sentimental och hade ingen svårighet att bland annat hiva gamla skolböcker.
Men en hann jag rädda, ett uppsatshäfte som bland annat handlade om vad han trodde om framtiden när han var 14 år, 1994. Mycket stämde faktiskt i hans framtidsspekulationer- att han skulle syssla med musik, att miljöproblemen skulle stå i fokus och att man skulle få mer information via datorn än via böcker (vilket jag tror stämmer i många fall).
Att han sen gissade fel på ett år och trodde att (s) fortfarande skulle sitta vid makten, är förståeligt (förklaring på det kommer senare, tids nog).
Annars har den första kramsnön kommit. Ett ljusgrönt och ganska stillstående men mäktigt norrsken har fladdrat över oss två kvällar i sträck - en lika fantastisk upplevelse för Maja som aldrig sett ett norrsken tidigare, för svärmor IngaLill som sett åtskilliga norrsken under sin uppväxt i Hälsingland och för Pia och mig som bara sett några stycken.
Norrskenet lär vara ovanligt tidigt i år, beroende på intensiv solaktivitet. Det är bara att tacka och ta emot.
Den andra skogsmusen är både infångad och utsläppt i skogen. Bertil sa att han inte riktigt förstod oss på den punkten, själv hade han på kort tid blivit besökt av 180 skogsmöss "och ingen kom två gånger", som han uttryckte saken.
Kanhända kommer vi att ändra oss om vi blir lika populära mösstillhåll men just nu känns det rätt att vara lite humana, eller vad de nu heter när det gäller möss.
Nästa vecka kommer Majas kompis Sanna, vilket vi alla tycker ska bli kul. Jag ska på reportage till Korpilombolo som ligger en bit bort och Monopoljakten (se inlägg nedan) går vidare; just nu ligger Arvidsjaur på tredje plats vilket motsvarar Diplomatstaden.
Rösta för sjutton! Norrmalmstorg väntar!
/Vi hörs, hälsar Klockljungarna genom Mats
lördag 13 oktober 2007
Vill du också ha en tjäder i örat?
Lördag morgon och i Monopolkampen (se inläggen nedan) så ligger Arvidsjaur nu på 8:e plats vilket skulle motsvara att A-jaur skulle bli den nya Vasagatan!
Helt fantastiskt. Omröstningen om vilka platser runt om i landet som ska ersätta Stockholms gamla slitna gator pågår hela oktober ut och alla får rösta en gång om dagen (se instruktionerna i föregående inlägg).
Givetvis ska vi inte styra er i röstandet men ni vet vad vi förväntar oss!
Förra helgen lämnade vi läsarna med en cliff-hanger (fast jag höll på att skriva hang over, vilket självklart kan stämma också - vad vet jag?)
Vi hade just hört små tasskrafs i arbetsrummet och planerade att köpa någon typ av motmedel mot möss. Strax efter detta var skrivet, såg jag/Mats en svart skugga pila längs en golvlist och förstod att det var akut.
Janne Finnberg, vår förträffliga ICA-handlare, letade snabbt upp två fällor i burform; en var stor nog att hysa en mindre bäver eller i alla fall en större råtta menden vi valde passade en skogsmus, som det visade sig att vår inhysing var.
Med lite hundmat som lockbete vågade stackaren sig fram efter ett bra tag, fällan slog igen och en stund senare gav den, efter viss tvekan, sig ut i skogen på ett lämpligt ställe. Vi filmade och fotade och tids nog ska väl fotofunktionen för bloggen fungera, så vi kan dela med oss av vårt vildmarksävetyr. Inte riktigt som Bo Kristianssons nära björn-möten, som vi skrev om för ett tag sedan, men häftigt nog för oss.
Annars närmar sig dagen för vår första vernissage, "Tankar", med fotografier av Uta Fransson från Gällivare och texter av mig. Jag har skrivit om Uta i tidigare inlägg men för nytillkomna kan det vara värt att gå in på till exempel http://www.fransson-sweden.com/ eller googla på hennes namn för att hitta mer material.
Galleri är vårt minsta rum i Klockljungs Hage (se http://www.klockljung.se/) där vi annars har plats för åtta sittgäster. Hur vi ska klara logistiken har vi inte ens vågat drömma om, men eftersom vi fick plats med 70 gäster under invigningen, så lär det väl gå nu också.
Invigningstalare blir kommundirektören Barbro Ternert, som vi passade på att boka redan innan vi flyttat hit.
Det är mycket att stå i inför invigningen. Som att annonsera i AnnonsXet, den förträffliga annonsskriften där ni kan läsa vår annons på http://www.annonsxet.se/Kundfiler/Multipoint/266/xet/
Eller att försöka få lokaltidningen intresserad (vi har ett halvt löfte att de dyker upp eftermiddagen innan vernissagen) eller att sätta upp massor av affischer på olika ställen i Arvidsjaur och byarna omkring.
Erika Forsberg och Peter Manner på turistbyrån och Kent Norberg på Arvidsjaurs kommuns hemsida har som alltid varit fantastiska på att sprida kunskap om vad som händer i bygden och bland annat lagt ut om vernissagen på http://www.arvidsjaur.se/sve/kommun/naringsliv-utveckling/info/ovrigt/ThisWeek26.asp
Uta har gjort ett jättejobb med affischtillverkning och laminering, så vi får hoppas att det lönar sig. Kul blir det hursomhelst!
(Ni har väl förresten inte missat att kolla in på kommunens hemsida http://www.arvidsjaur.se/ i övrigt också. Ta gott om tid på er.)
Dramakursen i ABF fortsätter, denna gång kom - förutom ledaren Anette - vår vän Ocki och Majas väninna Mathilda men Pia och Maja hade åkt till Piteå och Öjebyn för att handla kläder och en dataskärm åt mig bland annat, så vi blev i alla fall inte en full trupp. Men entusiasmen är stor och det är fantatiskt mycket roligt man kan göra med bara fyra stycken personer.
Pröva till exempel att ta en svettig Foppasko och förvandla den i fantasin till en baby, en telefon, en klädborste eller en ljuvligt vacker kaffekopp, det funkar - och värre kaffe har jag smakat!
Vi har också börjat bygga ett nätverk för småställen som vårt. "Hantverksboden - Café" i Långträsk, drivet av Patrik och Ewa http://www.langtrask.com/foretag_hantverksbodenn.htm är ett sådant ställe och de som inspirerat oss till att starta vårt kafé och gav oss numret till GB, med Sveriges bästa mjukglass. Vi råkade bara stanna till i Långträsk en solig dag i somras på hemväg från Piteå och det besöket har verkligen lönat sig.
Ewa har också gjort vår suveräna hemsida (tack för det, kompis).
Monica och Torbjörn som relativt nyligen körde igång den underbara loppisen i Hej, som vi skrivit om tidigare är ett annat ställe (de har ingen hemsida).
Vi sex håller på att skissa på något slags samarbete, som går under arbetsnamnet Gränslandet, för att stötta och inspirera varandra. Igår fredag träffades vi för första gången hemma hos oss och spånade - och fortsättning följer.
Helt fantastiskt. Omröstningen om vilka platser runt om i landet som ska ersätta Stockholms gamla slitna gator pågår hela oktober ut och alla får rösta en gång om dagen (se instruktionerna i föregående inlägg).
Givetvis ska vi inte styra er i röstandet men ni vet vad vi förväntar oss!
Förra helgen lämnade vi läsarna med en cliff-hanger (fast jag höll på att skriva hang over, vilket självklart kan stämma också - vad vet jag?)
Vi hade just hört små tasskrafs i arbetsrummet och planerade att köpa någon typ av motmedel mot möss. Strax efter detta var skrivet, såg jag/Mats en svart skugga pila längs en golvlist och förstod att det var akut.
Janne Finnberg, vår förträffliga ICA-handlare, letade snabbt upp två fällor i burform; en var stor nog att hysa en mindre bäver eller i alla fall en större råtta menden vi valde passade en skogsmus, som det visade sig att vår inhysing var.
Med lite hundmat som lockbete vågade stackaren sig fram efter ett bra tag, fällan slog igen och en stund senare gav den, efter viss tvekan, sig ut i skogen på ett lämpligt ställe. Vi filmade och fotade och tids nog ska väl fotofunktionen för bloggen fungera, så vi kan dela med oss av vårt vildmarksävetyr. Inte riktigt som Bo Kristianssons nära björn-möten, som vi skrev om för ett tag sedan, men häftigt nog för oss.
Annars närmar sig dagen för vår första vernissage, "Tankar", med fotografier av Uta Fransson från Gällivare och texter av mig. Jag har skrivit om Uta i tidigare inlägg men för nytillkomna kan det vara värt att gå in på till exempel http://www.fransson-sweden.com/ eller googla på hennes namn för att hitta mer material.
Galleri är vårt minsta rum i Klockljungs Hage (se http://www.klockljung.se/) där vi annars har plats för åtta sittgäster. Hur vi ska klara logistiken har vi inte ens vågat drömma om, men eftersom vi fick plats med 70 gäster under invigningen, så lär det väl gå nu också.
Invigningstalare blir kommundirektören Barbro Ternert, som vi passade på att boka redan innan vi flyttat hit.
Det är mycket att stå i inför invigningen. Som att annonsera i AnnonsXet, den förträffliga annonsskriften där ni kan läsa vår annons på http://www.annonsxet.se/Kundfiler/Multipoint/266/xet/
Eller att försöka få lokaltidningen intresserad (vi har ett halvt löfte att de dyker upp eftermiddagen innan vernissagen) eller att sätta upp massor av affischer på olika ställen i Arvidsjaur och byarna omkring.
Erika Forsberg och Peter Manner på turistbyrån och Kent Norberg på Arvidsjaurs kommuns hemsida har som alltid varit fantastiska på att sprida kunskap om vad som händer i bygden och bland annat lagt ut om vernissagen på http://www.arvidsjaur.se/sve/kommun/naringsliv-utveckling/info/ovrigt/ThisWeek26.asp
Uta har gjort ett jättejobb med affischtillverkning och laminering, så vi får hoppas att det lönar sig. Kul blir det hursomhelst!
(Ni har väl förresten inte missat att kolla in på kommunens hemsida http://www.arvidsjaur.se/ i övrigt också. Ta gott om tid på er.)
Dramakursen i ABF fortsätter, denna gång kom - förutom ledaren Anette - vår vän Ocki och Majas väninna Mathilda men Pia och Maja hade åkt till Piteå och Öjebyn för att handla kläder och en dataskärm åt mig bland annat, så vi blev i alla fall inte en full trupp. Men entusiasmen är stor och det är fantatiskt mycket roligt man kan göra med bara fyra stycken personer.
Pröva till exempel att ta en svettig Foppasko och förvandla den i fantasin till en baby, en telefon, en klädborste eller en ljuvligt vacker kaffekopp, det funkar - och värre kaffe har jag smakat!
Vi har också börjat bygga ett nätverk för småställen som vårt. "Hantverksboden - Café" i Långträsk, drivet av Patrik och Ewa http://www.langtrask.com/foretag_hantverksbodenn.htm är ett sådant ställe och de som inspirerat oss till att starta vårt kafé och gav oss numret till GB, med Sveriges bästa mjukglass. Vi råkade bara stanna till i Långträsk en solig dag i somras på hemväg från Piteå och det besöket har verkligen lönat sig.
Ewa har också gjort vår suveräna hemsida (tack för det, kompis).
Monica och Torbjörn som relativt nyligen körde igång den underbara loppisen i Hej, som vi skrivit om tidigare är ett annat ställe (de har ingen hemsida).
Vi sex håller på att skissa på något slags samarbete, som går under arbetsnamnet Gränslandet, för att stötta och inspirera varandra. Igår fredag träffades vi för första gången hemma hos oss och spånade - och fortsättning följer.
Pia är ständigt igång med nya knyppelmönster och blir hela tiden inspirerad till nya projekt - som hon dessutom genomför - märkliga människa! Nyss kom hon in med fjädrarna från en nyskjuten tjäder, som en grannjägare inte hade någon användning av (fjädrarna alltså). Nu blir det örhängen med tjädertouch! Sån gillar tyskarna!
Maja Sukeile har återigen tagit fram penslarna efter att länge jobbat med digitala bilder på datorn. Resultatet har blivit en fantastisk snöräv mot stjärnklar, djupblå himmel som ni bara måste komma hit för att se. Tills dess kan ni väl titta in på http://www.sukeile.deviantart.com/gallery/, där snöräven väntar på att ni ska trycka på henne för förstoring. Läs gärna kommentarerna, vänligare och mer uppmuntrande kan de knappast vara.
Och så måste ni se bröllopsbilden på det senaste makarna Klockljung, min älskade stordotter Linnéa och hennes goa gubbe Björn. Vigda i Slottskogen den 1 september, det var ett bröllop att minnas! Hennes mamma Katinka fixade annonsen i Sala Allehanda.
Slut för nu. Ikväll åker jag till Stockholm för att se om jag kan hjälpa Rasmus att flytta, trots att själva flytten blivit uppskjuten en vecka. Dessutom ska jag träffa min syster Gunilla och moster Greta (ett praktnamn för en moster, tycker jag) och kanske några flera.
Vi hörs - och glöm inte Monopolomröstningen!
Vi i norr!
torsdag 11 oktober 2007
Arvidsjaur nya Stureplan?
Just nu, fredag morgon 8:48, ligger Arvidsjaur på 14:e plats i omröstningen om de orter som ska ersätta de gamla stockholmsgatorna på Monopol (se inlägg nedan).
Det skulle motsvara Stureplan i dagens läge, har någon räknat ut!!
Men eftersom vi inte har lust att jämföras med några suspekta Stureplansprofiler, så ger vi oss självklart inte förrän vi erövrat Norrmalmtorg eller Diplomatstaden!
Så fortsätt att rösta enligt anvisningen i inlägget under detta. Och glöm inte att bekräfta att ni verkligen röstat som ni röstat, i det mail som Monopolföretaget skickar ut på den e-postadress ni angett. Annars räknas inte rösten!
Vi följer givetvis utvecklingen och lovar gratis påtår till kaffet åt alla monopolistiska Arvidsjaursfans! Och ni som har vägarna förbi den 20e oktober vid tolvsnåret - missa inte vernissagen på Uta Franssons fotoutställning "Tankar" med texter av Mats! Håller på till den 24 november.
/Vi i Klockljungs hage
Det skulle motsvara Stureplan i dagens läge, har någon räknat ut!!
Men eftersom vi inte har lust att jämföras med några suspekta Stureplansprofiler, så ger vi oss självklart inte förrän vi erövrat Norrmalmtorg eller Diplomatstaden!
Så fortsätt att rösta enligt anvisningen i inlägget under detta. Och glöm inte att bekräfta att ni verkligen röstat som ni röstat, i det mail som Monopolföretaget skickar ut på den e-postadress ni angett. Annars räknas inte rösten!
Vi följer givetvis utvecklingen och lovar gratis påtår till kaffet åt alla monopolistiska Arvidsjaursfans! Och ni som har vägarna förbi den 20e oktober vid tolvsnåret - missa inte vernissagen på Uta Franssons fotoutställning "Tankar" med texter av Mats! Håller på till den 24 november.
/Vi i Klockljungs hage
onsdag 10 oktober 2007
Arvidsjaur till Monopol!!
Det är inte ofta som vi publicerar andras inlägg rakt av, det vill säga det har aldrig hänt på de veckor som vi hittills har bloggat. Men nu är det dags. Läs och tryck, så kommer Arvidsjaur att gå till historien (bara vi inte blir en sketen 50 kronorsplats, eller är det det vi ska vara för att visa hur billigt - obs inte billiga - som vi är här).
Hälsningar från Monopoldiggarna Klockljung och sprid gärna budskapet
Hej, alla Arvidsjaurvänner!
Nu har vi chansen att sätta Arvidsjaur på kartan i Sverige !
Företaget som tillverkar spelet Monopol håller nämligen på med en uppdaterad version av spelet. Allla Stockholmsgator ska bytas ut motorter får hela Sveriges avlånga land. Flest röster ger de mest exklusiva rutorna :
- För att Arvidsjaur ska hamna på spelplanen gäller att vi mobiliserar oss och röstar på Monopols egen hemsida
- Vi har fortfarande någraveckor på oss
-Om Arvidsjaur skulle komma med som ort i nya Monopolspelet skulle det innebära en GIGANTISK reklam för vår kommun, säger näringslivschef Kenneth Eklund och uppmanar alla att rösta i tävlingen.
Gör så här: Gå in på länken: http://www.monopolspel.se/vote.aspx och klicka på den lilla rutan i högra hörnet, med liten PIL. Det står där: "Vill du rösta på en jokerplats?"
Klicka, då får du upp en meny där du ska skriva in ditt namn,mejladress, ort, län och en motivering till varför just Arvidsjaur ska vara med.
Själv jag skrev så här: "Arvidsjaur har utsetts av hela Norrbottens län som den charmigaste kommunen. Vår flygplats har även nyligen rankats som en av landets viktigaste och mest strategiska. Vi är en kommun i starkutveckling. Inte minst inom internationella vintertester"
(Det krävs i dagsläget över 362 röster för att slå Värnamo på 22:aplats... Och det ska vi väl klara av!)
Man får gå in och rösta varje dag fram till tävlingens slut. Vi har bara 22 dagar kvar. Gör som kommunalrådet Jerry Johansson, klicka in på ovanstående webbadress och skynda rösta !!!!!! (Sprid till alla era bekanta, arbetskamrater, företagare mm.)
Hälsningar från
Kent Norberg, informatör vid Arvidsjaurs kommun 0960-158 59070-24 24 396kent.norberg@arvidsjaur.se
Hälsningar från Monopoldiggarna Klockljung och sprid gärna budskapet
Hej, alla Arvidsjaurvänner!
Nu har vi chansen att sätta Arvidsjaur på kartan i Sverige !
Företaget som tillverkar spelet Monopol håller nämligen på med en uppdaterad version av spelet. Allla Stockholmsgator ska bytas ut motorter får hela Sveriges avlånga land. Flest röster ger de mest exklusiva rutorna :
- För att Arvidsjaur ska hamna på spelplanen gäller att vi mobiliserar oss och röstar på Monopols egen hemsida
- Vi har fortfarande någraveckor på oss
-Om Arvidsjaur skulle komma med som ort i nya Monopolspelet skulle det innebära en GIGANTISK reklam för vår kommun, säger näringslivschef Kenneth Eklund och uppmanar alla att rösta i tävlingen.
Gör så här: Gå in på länken: http://www.monopolspel.se/vote.aspx och klicka på den lilla rutan i högra hörnet, med liten PIL. Det står där: "Vill du rösta på en jokerplats?"
Klicka, då får du upp en meny där du ska skriva in ditt namn,mejladress, ort, län och en motivering till varför just Arvidsjaur ska vara med.
Själv jag skrev så här: "Arvidsjaur har utsetts av hela Norrbottens län som den charmigaste kommunen. Vår flygplats har även nyligen rankats som en av landets viktigaste och mest strategiska. Vi är en kommun i starkutveckling. Inte minst inom internationella vintertester"
(Det krävs i dagsläget över 362 röster för att slå Värnamo på 22:aplats... Och det ska vi väl klara av!)
Man får gå in och rösta varje dag fram till tävlingens slut. Vi har bara 22 dagar kvar. Gör som kommunalrådet Jerry Johansson, klicka in på ovanstående webbadress och skynda rösta !!!!!! (Sprid till alla era bekanta, arbetskamrater, företagare mm.)
Hälsningar från
Kent Norberg, informatör vid Arvidsjaurs kommun 0960-158 59070-24 24 396kent.norberg@arvidsjaur.se
söndag 7 oktober 2007
Björnar och jojk
Tur att vi inte flyttade till Glommers för att få lugn och ro.
Det hade varit dömt att misslyckas.
Jobbmässigt, för Mats, har veckan inneburit två resor tur och retur Umeå, ett avstånd på 23 mil enkel resa. Jag har gjort det till en sport att pricka in restiden, så att jag kommer till målet med cirka tjugo minuter till godo. Hittills har det fungerat, oavsett om jag kört till Överkalix, cirka fem timmars körväg bort, Piteå eller Glommers.
(Däremot har det hängt på gärsgårn ett par gånger att komma i tid innan affären tvärs över gatan stänger...)
I Umeå har jag träffat en doktor i jojk och en doktor som undersökt vilket genomslag läroplanen för förskolan egentligen fått. Dessutom har jag besökt ett mycket annorlunda operaprojekt, som jag hoppas kunna berätta mer om senare.
Maja har börjat animationerna på en ny film som verkar kunna bli hur rolig som helst. Det är skojigt att gå i skogen och diskutera dramaturgi, lustiga dialoger och förtrollade sagodjur. Gå in på http://www.sukeile.deviantart.com/ förresten, så kan ni följa en del av utvecklingen.
Häromkvällen for vi alla till Arvidsjaur tillsammans med vännen Ocki, där naturfilmaren Bo Kristiansson visade film på björnar - vita från Svalbard och bruna från ett gömsle i Finland. Mycket intressant, precis som 1989 när vi hörde honom förra gången, då på hotellet i jämtländska Köja.
Och precis som så många andra vi mött hade han en avspänd syn på brunbjörnen som under normala omständigheter bara är nyfiken. Det är bara att ligga lugnt kvar i tältet medan nalle nosar runt omkring och kollar läget. Annat är det med isbjörnen, som ska ses som den mördare han är, även av mänskligt villebråd om tillfälle gives.
I helgen har vi satsat på kanelbullens tecken i serveringen, vilket har varit uppskattat av dem som kom. Det är något mystiskt med svenskarnas dyrkan av kanelbullen. Att det anses ha potensfrämjande effekt kan väl inte vara hela hemligheten?!
Just nu gläds vi åt åtminstone två ekorrar, som vi döpt till Bonnie och Clyde, som stjäl fågelmat, hängande upp och ner i baktassarna, ur frönbollarna i häggen. Pia har klätt in en påse i hönsnät för att hindra dem från att göra som de brukar: bita av nättråden, få innehållet att rasa ner på backen och sen smita därifrån med hela bollen. Nu tvingas de ta ett frö i taget under fantastiska akrobattrick, mycket värre än Cirkus Cirkör. Det lovar gott på underhållningsfronten.
Och under golvet i arbetsrummet har vi hört små tasskrafs idag. Vi blir snart ett med naturen.
Nästa vecka bär det av till Arvidsjaur och skaffar ultraljudsutrustning.
Nästa helg bär det av till Stockholm för att hjälpa Rasmus att flytta till Vällingby. Själv åker han till Linköping för att uppträda på en folkmusikfestival med sitt band Garizim, så att jag får städa i fred http://profile.myspace.com/index.cfm?fuseaction=user.viewprofile&friendid=156444124
Det kallas för bra timing, eller hur?
PS: För övrigt vill vi puffa för Gathania i Idol. Som av en händelse är hon systerdotter till en av Pias forna arbetskompisar från eftermiddagshemmet i Spånga och dessutom har Gathania själv vikarierat på Solhemmet. Sämre skäl finns väl att rösta på henne.
Men är hon en bra Idol? Det får ni faktiskt avgöra själva!
Det hade varit dömt att misslyckas.
Jobbmässigt, för Mats, har veckan inneburit två resor tur och retur Umeå, ett avstånd på 23 mil enkel resa. Jag har gjort det till en sport att pricka in restiden, så att jag kommer till målet med cirka tjugo minuter till godo. Hittills har det fungerat, oavsett om jag kört till Överkalix, cirka fem timmars körväg bort, Piteå eller Glommers.
(Däremot har det hängt på gärsgårn ett par gånger att komma i tid innan affären tvärs över gatan stänger...)
I Umeå har jag träffat en doktor i jojk och en doktor som undersökt vilket genomslag läroplanen för förskolan egentligen fått. Dessutom har jag besökt ett mycket annorlunda operaprojekt, som jag hoppas kunna berätta mer om senare.
Maja har börjat animationerna på en ny film som verkar kunna bli hur rolig som helst. Det är skojigt att gå i skogen och diskutera dramaturgi, lustiga dialoger och förtrollade sagodjur. Gå in på http://www.sukeile.deviantart.com/ förresten, så kan ni följa en del av utvecklingen.
Häromkvällen for vi alla till Arvidsjaur tillsammans med vännen Ocki, där naturfilmaren Bo Kristiansson visade film på björnar - vita från Svalbard och bruna från ett gömsle i Finland. Mycket intressant, precis som 1989 när vi hörde honom förra gången, då på hotellet i jämtländska Köja.
Och precis som så många andra vi mött hade han en avspänd syn på brunbjörnen som under normala omständigheter bara är nyfiken. Det är bara att ligga lugnt kvar i tältet medan nalle nosar runt omkring och kollar läget. Annat är det med isbjörnen, som ska ses som den mördare han är, även av mänskligt villebråd om tillfälle gives.
I helgen har vi satsat på kanelbullens tecken i serveringen, vilket har varit uppskattat av dem som kom. Det är något mystiskt med svenskarnas dyrkan av kanelbullen. Att det anses ha potensfrämjande effekt kan väl inte vara hela hemligheten?!
Just nu gläds vi åt åtminstone två ekorrar, som vi döpt till Bonnie och Clyde, som stjäl fågelmat, hängande upp och ner i baktassarna, ur frönbollarna i häggen. Pia har klätt in en påse i hönsnät för att hindra dem från att göra som de brukar: bita av nättråden, få innehållet att rasa ner på backen och sen smita därifrån med hela bollen. Nu tvingas de ta ett frö i taget under fantastiska akrobattrick, mycket värre än Cirkus Cirkör. Det lovar gott på underhållningsfronten.
Och under golvet i arbetsrummet har vi hört små tasskrafs idag. Vi blir snart ett med naturen.
Nästa vecka bär det av till Arvidsjaur och skaffar ultraljudsutrustning.
Nästa helg bär det av till Stockholm för att hjälpa Rasmus att flytta till Vällingby. Själv åker han till Linköping för att uppträda på en folkmusikfestival med sitt band Garizim, så att jag får städa i fred http://profile.myspace.com/index.cfm?fuseaction=user.viewprofile&friendid=156444124
Det kallas för bra timing, eller hur?
PS: För övrigt vill vi puffa för Gathania i Idol. Som av en händelse är hon systerdotter till en av Pias forna arbetskompisar från eftermiddagshemmet i Spånga och dessutom har Gathania själv vikarierat på Solhemmet. Sämre skäl finns väl att rösta på henne.
Men är hon en bra Idol? Det får ni faktiskt avgöra själva!
lördag 29 september 2007
Hej från Hej
Idag har vi varit i Hej!
Vi hade tänkt köra igenom Snipp, Snapp, Snorum och Basalorum också men det hann bli mörkt.
Vi hade tänkt köra igenom Snipp, Snapp, Snorum och Basalorum också men det hann bli mörkt.
Allvarligt talat - Hej finns liksom de andra byarna, ett par mil från oss på andra sidan Västerbottengränsen. Döpta av en lantmätare med humor, enligt historien, i början av förra seklet. Men man ska inte ropa Hej, innan man hoppat över bäcken - eller Byskeälven, i det här fallet. Nu är det visst bara Hej och Basalorum som är bebodda, de andra - om jag fattat rätt - har hunnit "ruineras".
Men i Hej finns en heltrevlig loppis (0916-31000 eller 070-2970663) som bara inte får missas om ni har vägarna förbi.
Drivs av Monica och Torbjörn, som trotsat den "det går aldrig"-anda som lär finnas på vissa platser och övertog ett före detta sommarställe med många uthus och förvandlade det till ett härligt loppis som 1) hade en lampa med precis samma sorts glaskupor som några av oss närstående barn en gång för länge sedan var med om att klirra och 2) hade snöskor - något som Maja pratat lyriskt om sedan innan vi flyttade hit.
Så nu fruktar vi inget, kärvar det till sig så kan Maja alltid pulsa över till Finnbergs och proviantera.
Torbjörn och Monica blev eld och lågor när de insåg att vi har samma tankar som de har och föreslog att vi och liknande småställen skulle bilda ett nätverk för att stötta och kanske ge reklam åt varandra. Får se hur det kan utvecklas.
Idag, lördag, sålde vi massor av fika, glass och hantverk i butiken, bästa resultatet sen vi startade för en dryg månad sedan. Det är alltid samma märkliga känsla när någon gillar och dessutom betalar för det man hållit på att knåpa med!
Idag hände det igen - två fikakunder i butiken, en bofast och en Glommersbo i förskingringen, kom på att de var släkt på långt håll. I femte led eller något sånt! Att vi behövde flytta hit för att något sådant skulle inträffa.
Strax efter kom ett par från Arjeplog som egentligen var på väg till Turkiet men beslöt att ta en omväg till oss först. Vi, som funderar på att fara över till Norge, passade självklart på att be om adressen, Arvidsjaur blir lagom mellanstopp på vägen. Det är suveränt att ha ett fik på många sätt!
Vi har lite återkommande gäster också. Socialdemokraterna i Glommers har förlagt sina kvällsmöten hos oss och pensionärsföreningen funderar också på att "slå till". Vi har bara åtta sittplatser än så länge i fikadelen, så det är lagom med mindre sällskap.
Maja jobbar med en jätterolig animation, där en del av rösterna ska göras av Deviant Art-kompisar i USA och Europa, via Internet (+ de flesta i hennes familj). Det blir häftigt.
Pia har planterat vårlök och planerar för julmarknad på samma gång. Fast först ska vi ha kanelbullsfrossa den 6 oktober, två dagar efter Kanelbullens Dag.
Vår första vernissage närmar sig. Den 20 oktober ska kommundirektören inviga "Tankar", med Uta Franssons fotografier och mina texter. Det är mycket som ska göras - annonser, affischer, press som ska kontaktas och så vidare. Mycket spännande och tiden går mycket fortare än man vill.
Annars då? Alla Majas IKEA-möbler - en köks-ö, soffa, bäddsoffa etc -är framgångsrikt monterade, till stor del av Maja själv och hon har fått det riktigt mysigt i sin lägenhet.
Temperaturen är nere långt under noll på nätterna och nu lär norrskenet ha börjat fladdra med draperierna. Vi har sett ripa och tjäder men missade björnen som bara var drygt 100 meter från oss häromkvällen. Dottern till en grannkvinna hade fått tvärbromsa för ett tag sedan när en björnhona med ungar strosade över vägen för ett tag sedan.
Och vi börjar sakta fatta att vi kommer att bo här för resten av våra liv - och att det är underbart!
I fortsättningen blir det helgrapporter. Det händer helt enkelt för mycket för att hinna skriva varje dag. Senast söndag kväll är det "pressläggning"
Nu ska vi ut och spana efter norrsken!
tisdag 25 september 2007
Frukost i Glommers, lunch i Finland
Två dagars händelser att ta igen på bloggen.
Eller rättare sagt drygt två. I söndags kväll var vi ju på Arvidsjaurs konstförenings höstvernissage på Brittgården.
Det visade sig vara en trevlig samling entusiastiska amatörer som spände över alla områden - från enormt vackra glasfat och renfotografier till träskulpturer av liggande hundar och väggbonader i lappteknik, från collage till vallmoakvareller, från en olja med den lustiga titeln "Vad gör du gosse?"till Majas tovade pappagubbe i en korgstol med en kanin i knät och Pias knypplade guldvingefjäril.
Extra kul var Allan Grimms foton med motiv ur Grimms sagor.
Vi bestämde oss att gå med i föreningen - naturligtvis.
I förrgår kom vi så iväg till Haparanda, nära 30 mil bort. Maja behövde bland annat en soffa och en bäddsoffa och närmaste IKEA ligger ju i Haparanda, så vad gör man? Färden gick förbi Piteå, Luleå och Kalix innan vi kom fram, cirka fyra timmar efter start.
Lunchen åt vi i Torneå på andra sidan gränsen, på en bensinmacksrestaurang som heter Neste. Det blev lax till Pia, kyckling till Ingalill och Maja och jag delade på en gigantisk familjepizza som vi blev mätta av att bara titta på.
Maja tyckte det var kul att kunna säga att "jag åt frukost i Glommers och lunch i Finland" och vi fantiserade om att ta en sväng genom Norge på hemvägen för kvällsmackan men det blev inget av.
Istället tog vi en mjukglass innan vi drog hemåt igen via en jättestor gigantisk godisaffär i Norrfjärden med över 1000 sorter. Det blev dyrt.
Gårdagen ägnades delvis åt att sätta upp Majas läckra oranga sjöhästlampa, montera kontorsstolar och en "köks-ö" på hjul, mycket praktiskt - den senare monterade jag och Maja medan Pia var i vävstugan.
Allt gick bra, till stor del tack vare IKEAs nästan övertydliga manual som inte bara visade vilka skruvar man skulle använda utan också vilka man inte skulle använda.
Men hur sjutton de hade tänkt att vi skulle få dit hjulen utan grovt inslag av våld, det förstår jag inte. Nu står ön där i alla fall och de värsta svordomarna över IKEA har osat klart.
Idag kommer soffan och bäddsoffan ...
Eller rättare sagt drygt två. I söndags kväll var vi ju på Arvidsjaurs konstförenings höstvernissage på Brittgården.
Det visade sig vara en trevlig samling entusiastiska amatörer som spände över alla områden - från enormt vackra glasfat och renfotografier till träskulpturer av liggande hundar och väggbonader i lappteknik, från collage till vallmoakvareller, från en olja med den lustiga titeln "Vad gör du gosse?"till Majas tovade pappagubbe i en korgstol med en kanin i knät och Pias knypplade guldvingefjäril.
Extra kul var Allan Grimms foton med motiv ur Grimms sagor.
Vi bestämde oss att gå med i föreningen - naturligtvis.
I förrgår kom vi så iväg till Haparanda, nära 30 mil bort. Maja behövde bland annat en soffa och en bäddsoffa och närmaste IKEA ligger ju i Haparanda, så vad gör man? Färden gick förbi Piteå, Luleå och Kalix innan vi kom fram, cirka fyra timmar efter start.
Lunchen åt vi i Torneå på andra sidan gränsen, på en bensinmacksrestaurang som heter Neste. Det blev lax till Pia, kyckling till Ingalill och Maja och jag delade på en gigantisk familjepizza som vi blev mätta av att bara titta på.
Maja tyckte det var kul att kunna säga att "jag åt frukost i Glommers och lunch i Finland" och vi fantiserade om att ta en sväng genom Norge på hemvägen för kvällsmackan men det blev inget av.
Istället tog vi en mjukglass innan vi drog hemåt igen via en jättestor gigantisk godisaffär i Norrfjärden med över 1000 sorter. Det blev dyrt.
Gårdagen ägnades delvis åt att sätta upp Majas läckra oranga sjöhästlampa, montera kontorsstolar och en "köks-ö" på hjul, mycket praktiskt - den senare monterade jag och Maja medan Pia var i vävstugan.
Allt gick bra, till stor del tack vare IKEAs nästan övertydliga manual som inte bara visade vilka skruvar man skulle använda utan också vilka man inte skulle använda.
Men hur sjutton de hade tänkt att vi skulle få dit hjulen utan grovt inslag av våld, det förstår jag inte. Nu står ön där i alla fall och de värsta svordomarna över IKEA har osat klart.
Idag kommer soffan och bäddsoffan ...
söndag 23 september 2007
Tremänningar och historia
Idag var det en bra söndag med entusiastiska kunder i Klockljungs Hage. En del kom ända från Norsjö men med rötterna i Glommers och var avlägset släktingar med andra som hade varit där strax före.
Det är så häftigt med alla dessa människor som på något sätt antingen verkar vara barndomskamrater eller släktingar med varandra. Där, i Stockholm, var det nog att hålla reda på sysslingar och kusiner. Men här är det vanligt att man är tremänning. Och för alla som inte vet vad det är säger nätlexikonet Wikipedia följande - och för säkerhets skull tar jag med några led till:
Tremänning (fsv. Þræmænningr), dial., släkting i tredje led, alltså barn till kusiner och deras inbördes relation. Samma släktskapsförhållande som nästkusin etc.
"Andrakusin" är samma som tremänning, används i främst Tornedalen. Vidare används även "tredjekusin" i nästa led och "förstakusin" för kusin i första led.
Tremänningarnas barn blir fyrmänningar.
Fyrmänningarnas barn blir femmänningar och nu börjar det bli svårt att hålla ordning på släkten.
"Och nu börjar det bli svårt att hålla ordning på..." Jojo.
För några månader träffade jag förresten grannens syster som var på besök. Systern, som hette Eivor, var uppväxt i Grundträsk men bodde nu i Stockholm.
Efter lite kringprat, då hon bland annat nämnde att hon var rektor och jag sa "Vilket sammanträffande, jag skriver ju i en tidning för rektorer!", så kom vi på att jag faktiskt hade intervjuat henne för bra många år sedan i en artikel som handlade om mentorskap! Fast då jobbade hon i Sundbyberg - för övrigt ganska nära den plats, där jag bodde mina första sju år!
1824 Det s.k. arsenikmordet i Glommersträsk (vi kommer säkert att återkomma till denna bygdens mörkaste hemlighet
1828 Byn får Gästgiveri som bedrivs fram till år 1933.
1830 Båda träsken dikades ut och man fick 83 ha ängsmark. Nu är ungefär 100 personer bosatta i byn.
1840 Byns första såg och kvarn i Glommersbäcken togs i drift.
1843 Första året man bedrev skolundervisning i Hängengården.
1851 Det ordnades fast Folkskola i byn.
1866 Folkskolan har 25 elever och Missionsskolan 20-30 barn.
1866-68 Storsvag åren. Nödår då skördarna slog fel och man tvingades äta allt som gick att äta tex. barkbröd. 1867 var absolut värsta året.
1870 Skogsavverkningarna tog fart.
1871Läraren J P Högberg startade poststation med ordnad postgång i byn.
1877 En vattendriven såg byggdes i Petikån. Togs i drift året efter.
1881 En kvarn byggdes i anslutning till sågen.
1882 Först nu blev vägen till Arvidsjaur färdigbyggd.
1889 Det är nu 53 bostadshus i byn.
1890 Laga skifte. Stambanan drogs förbi Jörn.
1891 Glommersträsk kapell invigdes. (uppfördes i nuvarande Minneslunden)
1891-96 Militärvägen mellan Boden och Östersund drogs förbi byn.
1893 En spånhyvel byggdes i Petikån.
1895 Första folkskolan byggdes. Den hade 3 klassrum, kapprum, korridor och en mindre lägenhet på vardera gaveln.
Egentligen borde vi ha berättat om konstföreningens höstvernissage, också, där Pia hade med en knypplad fjäril och Maja en tovad pappadocka - men det tar vi imorgon.
Det är så häftigt med alla dessa människor som på något sätt antingen verkar vara barndomskamrater eller släktingar med varandra. Där, i Stockholm, var det nog att hålla reda på sysslingar och kusiner. Men här är det vanligt att man är tremänning. Och för alla som inte vet vad det är säger nätlexikonet Wikipedia följande - och för säkerhets skull tar jag med några led till:
Tremänning (fsv. Þræmænningr), dial., släkting i tredje led, alltså barn till kusiner och deras inbördes relation. Samma släktskapsförhållande som nästkusin etc.
"Andrakusin" är samma som tremänning, används i främst Tornedalen. Vidare används även "tredjekusin" i nästa led och "förstakusin" för kusin i första led.
Tremänningarnas barn blir fyrmänningar.
Fyrmänningarnas barn blir femmänningar och nu börjar det bli svårt att hålla ordning på släkten.
"Och nu börjar det bli svårt att hålla ordning på..." Jojo.
För några månader träffade jag förresten grannens syster som var på besök. Systern, som hette Eivor, var uppväxt i Grundträsk men bodde nu i Stockholm.
Efter lite kringprat, då hon bland annat nämnde att hon var rektor och jag sa "Vilket sammanträffande, jag skriver ju i en tidning för rektorer!", så kom vi på att jag faktiskt hade intervjuat henne för bra många år sedan i en artikel som handlade om mentorskap! Fast då jobbade hon i Sundbyberg - för övrigt ganska nära den plats, där jag bodde mina första sju år!
Och i går kom en kvinna och fikade som visade sig vara mamma till den fotograf som jag anlitade för mitt allra första reportage som fast anställd journalist 1987! Ingenting förvånar.
Så är det med Glommersträsk - det är som världens centrum! Fler exempel för att bevisa denna tes kommer.
Nu till dagens historielektion om Glommers genom tiderna, del 2, hämtad från den oumbärliga webbsidan http://www.glommers.se/ och sammanställd av Tomas Johansson:1824 Det s.k. arsenikmordet i Glommersträsk (vi kommer säkert att återkomma till denna bygdens mörkaste hemlighet
1828 Byn får Gästgiveri som bedrivs fram till år 1933.
1830 Båda träsken dikades ut och man fick 83 ha ängsmark. Nu är ungefär 100 personer bosatta i byn.
1840 Byns första såg och kvarn i Glommersbäcken togs i drift.
1843 Första året man bedrev skolundervisning i Hängengården.
1851 Det ordnades fast Folkskola i byn.
1866 Folkskolan har 25 elever och Missionsskolan 20-30 barn.
1866-68 Storsvag åren. Nödår då skördarna slog fel och man tvingades äta allt som gick att äta tex. barkbröd. 1867 var absolut värsta året.
1870 Skogsavverkningarna tog fart.
1871Läraren J P Högberg startade poststation med ordnad postgång i byn.
1877 En vattendriven såg byggdes i Petikån. Togs i drift året efter.
1881 En kvarn byggdes i anslutning till sågen.
1882 Först nu blev vägen till Arvidsjaur färdigbyggd.
1889 Det är nu 53 bostadshus i byn.
1890 Laga skifte. Stambanan drogs förbi Jörn.
1891 Glommersträsk kapell invigdes. (uppfördes i nuvarande Minneslunden)
1891-96 Militärvägen mellan Boden och Östersund drogs förbi byn.
1893 En spånhyvel byggdes i Petikån.
1895 Första folkskolan byggdes. Den hade 3 klassrum, kapprum, korridor och en mindre lägenhet på vardera gaveln.
Egentligen borde vi ha berättat om konstföreningens höstvernissage, också, där Pia hade med en knypplad fjäril och Maja en tovad pappadocka - men det tar vi imorgon.
lördag 22 september 2007
Mjukkakor och troll
Dagen började suveränt bra.
Vid vägen ner mot bagarstugan satt en skylt att det var mjukkakebak på gång. Det var bara att hämta en hundring och gå ner och skaffa fyra påsar med mjukkakor, ett mellanting av tunnbröd och hönökaka eller hur man nu ska beskriva det. Jättegott och lagom hårt gräddat.
Snart måste vi helt enkelt boka bagarstugan. Bara man håller med egen ved, så lär det inte kosta något och jag har gjort upp med grannen att baka limpor åt henne mot lite vedklabbar. Bra byte, tycker jag,
Det egna morgonbaket till serveringen Klockljungs Hage gick inte lika bra. Häromdagen gjorde jag en läcker sockerkaka med kanel i och mandelflagor ovanpå och nu skulle jag göra om samma sak. Men den här gången fick formarna stå inne lite för länge och den mandel som skulle vara rostat fick snarare en touch av sot.
Fick därför tänka om snabbt och hastigt baka en sats med Odenbullar istället med kaffegrädde i degvätskan och en blandning av kardemumma och mandelmassa i fyllningen. Mycket gott!
Det tyckte också Åke Edström, dokumentärfilmaren som jag berättat om i ett tidigare inlägg. http://hem.passagen.se/filmdok/
Han kom till vår servering tillsammans med två systrar som hade bott i Hängengården, långt innan den blev hembygdsgård. Där hade de gått runt och berättat inför kameran i flera timmar om hur livet hade varit där förr.
Och de fortsatte att berätta när de kom till Klockljungs Hage. Bland annat berättade de om karlar i trakten med guldringar i öronen som de trodde var troll, när de var små. Och om knotiga gummor med minst lika knotiga fötter, som säkert också var troll.
Åke fortsatte att fråga dem om olika personligheter i trakten, bland annat om namnet på mannen som hjälpte till att tröska i trakten. Tröskan drevs med elektricitet och strömmen togs ner direkt från ledningen med hjälp av några sladdar. Det här var långt före all elsäkerhet.
Åke berättade också om att han intervjuat Sixten M, som är pappa till en av våra tidigare grannar i Bromsten och som också vuxit upp i Hängengården, fast i bagarstugan och inte samtidigt som systrarna. En och en halv timmas intervju hade han med Sixten och fem och en halv timme med hans bror Göran som var hembygdsforskare av rang.
Det är fantastiskt med alla dessa hängivna kulturbärare!
Nu ska vi ut och njuta av en stor och röd måne, samtidigt som vi går kvällspasset med hundarna.
Men visst är det konstigt: varför blir månar aldrig lika vackra på bild som de är i verkligheten?
Vid vägen ner mot bagarstugan satt en skylt att det var mjukkakebak på gång. Det var bara att hämta en hundring och gå ner och skaffa fyra påsar med mjukkakor, ett mellanting av tunnbröd och hönökaka eller hur man nu ska beskriva det. Jättegott och lagom hårt gräddat.
Snart måste vi helt enkelt boka bagarstugan. Bara man håller med egen ved, så lär det inte kosta något och jag har gjort upp med grannen att baka limpor åt henne mot lite vedklabbar. Bra byte, tycker jag,
Det egna morgonbaket till serveringen Klockljungs Hage gick inte lika bra. Häromdagen gjorde jag en läcker sockerkaka med kanel i och mandelflagor ovanpå och nu skulle jag göra om samma sak. Men den här gången fick formarna stå inne lite för länge och den mandel som skulle vara rostat fick snarare en touch av sot.
Fick därför tänka om snabbt och hastigt baka en sats med Odenbullar istället med kaffegrädde i degvätskan och en blandning av kardemumma och mandelmassa i fyllningen. Mycket gott!
Det tyckte också Åke Edström, dokumentärfilmaren som jag berättat om i ett tidigare inlägg. http://hem.passagen.se/filmdok/
Han kom till vår servering tillsammans med två systrar som hade bott i Hängengården, långt innan den blev hembygdsgård. Där hade de gått runt och berättat inför kameran i flera timmar om hur livet hade varit där förr.
Och de fortsatte att berätta när de kom till Klockljungs Hage. Bland annat berättade de om karlar i trakten med guldringar i öronen som de trodde var troll, när de var små. Och om knotiga gummor med minst lika knotiga fötter, som säkert också var troll.
Åke fortsatte att fråga dem om olika personligheter i trakten, bland annat om namnet på mannen som hjälpte till att tröska i trakten. Tröskan drevs med elektricitet och strömmen togs ner direkt från ledningen med hjälp av några sladdar. Det här var långt före all elsäkerhet.
Åke berättade också om att han intervjuat Sixten M, som är pappa till en av våra tidigare grannar i Bromsten och som också vuxit upp i Hängengården, fast i bagarstugan och inte samtidigt som systrarna. En och en halv timmas intervju hade han med Sixten och fem och en halv timme med hans bror Göran som var hembygdsforskare av rang.
Det är fantastiskt med alla dessa hängivna kulturbärare!
Nu ska vi ut och njuta av en stor och röd måne, samtidigt som vi går kvällspasset med hundarna.
Men visst är det konstigt: varför blir månar aldrig lika vackra på bild som de är i verkligheten?
fredag 21 september 2007
Min Citroen är fantastisk
Det blev inget Haparanda. Meteorologerna lovade moln och regnskurar, mer ju längre norrut man kom. Så vi valde att stanna hemma och hålla butiken öppen - till glädje för de fikakunder som kom. Dessutom fick Pia sälja några virkade fjärilar som håller kvar sommaren, lite längre.
Och de är fortfarande lika barnsligt glada när Maja leker med dem. Mildas roligaste lek är när Maja smyger bakifrån och klappad Milda på ryggen, magen eller ändan. Det är skönt med lättroade varelser. (Men det funkar inte lika bra på människor, säger de som prövat.)
Det känns också lugnare att gå i skogen, sedan vi läst att en björn vanligen märker av människor långt innan människor sett björnen - och ger sig därifrån. Står en björn på bakbenen, så är det för att den är nyfiken och vill ha bättre utsikt, inget annat.
Bra att veta, Linnéa, eller hur? När din Björn står på bakbenen, så är det bara för att han är nyfiken!
Javisst, ja - den fantastiska Citroenen. Jo, vi blev av med vårt bensintankslock vid något tillfälle och därför bad vi ägarinnan till Forsgrens AB i Abborrträsk där vi köpt bilen att droppa ett bensinlock i brevlådan. Vilket hon hade gjort på hemvägen idag, eftersom hon bor i Glommers (Forsgrens AB är Guds gåva till alla Citroenägare i trakten - rekommenderas verkligen).
Men när vi skulle öppna luckan till tanken, så gick den inte att öppna. Både Pia och jag försökte länge - med både lock, pock och våld förstärkta med en skruvmejsel - att öppna luckan. Men den satt fast. Ända tills jag öppnade dörren för att hämta instruktionsboken - då gick luckan upp hur lätt som helst! För att öppna den måste man helt enkelt ha upplåst bil.
SMART! Och snopet, alla tjuvtankare. Don´t mess with my Citroen!
Vi siktar på Haparanda på måndag istället, så att Maja kan få de där sofforna som hon längtar efter.
Pia funderar på att starta stickkvällar en gång i veckan i Klockljungs Hage. Kanske onsdagar, för då ska jag öva med kyrkokören, som Pia anmälde mig till. Det känns lite konstigt för mig som inte är med i Svenska kyrkan, att börja sjunga hymner igen - men visst ser jag emot adventsgudstjänsten, det är bara att erkänna.
Skogspromenaden var lika vackert höstlig som vanligt. Hundarna höll på att få nackspärr av att hela tiden bevaka Pias jackficka, där hon brukar ha hundgodis. Fast idag var det Maja som var matförvaltare och hon höll inne med godiset tills sista raksträckan, nära bagarstugan. Hundarna var jättelyckliga men vi måste nästan lägga godiset framför nosen på dem, så skumögda börjar de bli.Och de är fortfarande lika barnsligt glada när Maja leker med dem. Mildas roligaste lek är när Maja smyger bakifrån och klappad Milda på ryggen, magen eller ändan. Det är skönt med lättroade varelser. (Men det funkar inte lika bra på människor, säger de som prövat.)
Det känns också lugnare att gå i skogen, sedan vi läst att en björn vanligen märker av människor långt innan människor sett björnen - och ger sig därifrån. Står en björn på bakbenen, så är det för att den är nyfiken och vill ha bättre utsikt, inget annat.
Bra att veta, Linnéa, eller hur? När din Björn står på bakbenen, så är det bara för att han är nyfiken!
Javisst, ja - den fantastiska Citroenen. Jo, vi blev av med vårt bensintankslock vid något tillfälle och därför bad vi ägarinnan till Forsgrens AB i Abborrträsk där vi köpt bilen att droppa ett bensinlock i brevlådan. Vilket hon hade gjort på hemvägen idag, eftersom hon bor i Glommers (Forsgrens AB är Guds gåva till alla Citroenägare i trakten - rekommenderas verkligen).
Men när vi skulle öppna luckan till tanken, så gick den inte att öppna. Både Pia och jag försökte länge - med både lock, pock och våld förstärkta med en skruvmejsel - att öppna luckan. Men den satt fast. Ända tills jag öppnade dörren för att hämta instruktionsboken - då gick luckan upp hur lätt som helst! För att öppna den måste man helt enkelt ha upplåst bil.
SMART! Och snopet, alla tjuvtankare. Don´t mess with my Citroen!
torsdag 20 september 2007
Pinnar och porträtt
Gårdagens blogginlägg behöver kompletteras. När vi hade skrivit klart igår, så gick vi ut med hundarna, omkring kl 22.
Det var precis lika stjärnklart som den allra första kväll vi sov över i huset för 10 månader sedan. Vi gick ner mot Glommersträsket, där belysningen inte störde och bara sögs in i himlen av alla stjärnor eller om de var på väg mot oss. Tusentals stjärnor som vi aldrig sett förr, många lågt ner på himlen som aldrig syntes i Stockholm på grund av allt störande ljus.
Och så det svaga diset från Vintergatan, just som en "Milky way" som det så träffande heter på engelska. Himmelskt vackert - i ordets verkliga betydelse. Nu väntar vi bara på norrskenet!
Maten åt vi ute, det blev grillad korv på gårdplanen. En snabblunch på grund av kylan men mycket gott. Vi kan göra om det hela hösten och vintern om vi har lust.
På kvällen gick vi till ABF på teaterlek som siktar fram mot någon form av uppförande nästa år.
Det blev mycket kul, trots att vi inte var så många. Vi lekte allt från dirigering och att styra varandra med hjälp av blompinnar mellan fingertopparna till att rita av varandra utan att titta på papperet (jag fick glasögonen utanför ansiktet och Maja fick ett rejält överbett med tänderna strax under näsan ovanför överläppen).
Därefter skulle vi välja ut varsin bild, bestämma om det var en man eller kvinna, namn, yrke, civilstånd, vad han/hon var rädd för och tyckte bäst om. Det blev ganska intressanta livsöden, av bara några streck på ett papper. Ett utmärkt sätt för att mejsla fram en karaktär.
Vi älskar Glommers! Men imorgon åker vi till Haparanda!
Det var precis lika stjärnklart som den allra första kväll vi sov över i huset för 10 månader sedan. Vi gick ner mot Glommersträsket, där belysningen inte störde och bara sögs in i himlen av alla stjärnor eller om de var på väg mot oss. Tusentals stjärnor som vi aldrig sett förr, många lågt ner på himlen som aldrig syntes i Stockholm på grund av allt störande ljus.
Och så det svaga diset från Vintergatan, just som en "Milky way" som det så träffande heter på engelska. Himmelskt vackert - i ordets verkliga betydelse. Nu väntar vi bara på norrskenet!
Maten åt vi ute, det blev grillad korv på gårdplanen. En snabblunch på grund av kylan men mycket gott. Vi kan göra om det hela hösten och vintern om vi har lust.
På kvällen gick vi till ABF på teaterlek som siktar fram mot någon form av uppförande nästa år.
Det blev mycket kul, trots att vi inte var så många. Vi lekte allt från dirigering och att styra varandra med hjälp av blompinnar mellan fingertopparna till att rita av varandra utan att titta på papperet (jag fick glasögonen utanför ansiktet och Maja fick ett rejält överbett med tänderna strax under näsan ovanför överläppen).
Därefter skulle vi välja ut varsin bild, bestämma om det var en man eller kvinna, namn, yrke, civilstånd, vad han/hon var rädd för och tyckte bäst om. Det blev ganska intressanta livsöden, av bara några streck på ett papper. Ett utmärkt sätt för att mejsla fram en karaktär.
Vi älskar Glommers! Men imorgon åker vi till Haparanda!
onsdag 19 september 2007
Det trodde jag aldrig om mig själv
Även om vi bor på landet, så är vi inte lantbrukare, så LRF hade inget för sitt värvningsförsök häromdagen.
Men husägare är vi ju - faktiskt, det är svårt att bestrida. Och även om huset kanske är mer en liten herrgård än en villa, så har vi bestämt oss för att gå med i Villaägarnas Riksförbund. Vem hade kunnat tro det för ett år sedan.
(För ett år sen hade vi ju inte ens varit här, för sjutton! Ettårsdagen av vårt första besök - då vi blev kollektivt kära på en gång vi steg in i hallen - inträffar inte förrän den 14 oktober.)
Idag var vi nämligen på ett informationsmöte om solpaneler som VR hade i Arvidsjaur. Vi har faktiskt funderat på solvärme ett längre tag som komplement till brikettpannan och nu fick vi chansen att göra något åt det. Det var riktigt bra information och vi såg möjlighet till stora besparingar, för hittills har vi kompletterat med el, och det är ju inte särskilt bra för någon eller något.
Så nu blir det en studiecirkel, möjligen i vårt hus, och hjälp till självhjälp att installera solpaneler på taket. Undrar vad gamle Abraham Landstedt, som byggde huset 1898, skulle tyckt om det. Ännu har för övrigt vare sig han eller någon annan husägare visat sig, så drömmen om ett eget husspöke har inte infriats - ännu.
Före mötet med VR, så var Pia och jag på turistbyrån och talade med turistchefen om möjligt stöd för att komma ut "på marknaden" med vår butik Klockljungs Hage. Det verkar ganska lovande, kommunen har en broschyr som uppdateras både i verkligheten och på webben där även näringsställen finns förtecknade.
Även om det kanske inte främst är näringen i toscakaka och wienerbröd som kommer att dra kunder till oss, så kommer vi i alla fall att finnas med där. Dessutom ska vi bli kallade till turistchefens frukostmöten, där den lokala turistbranschen träffas för att diskutera hur Arvidsjaur ska locka fler besökare. Det ska bli intressant.
Hem var det mörkerkörning. Inga djur på vägen, gudskelov. Vägarna är torra och snöfria. Men i förrgår var det annorlunda och fortfarande fanns det rester kvar av snögubbar och andra snöskulpturer på gräsmattorna i Arvidsjaur.
För i måndags såg det nämligen ut så här:
http://www.arvidsjaur.se/sve/kommun/naringsliv-utveckling/info/ovrigt/SnowArvidsjaur070917.asp
Grannen har sagt att vintern brukar knacka på tre gånger, innan snön ligger kvar. Två gånger kvar alltså.
Vi hörs!/MPM , dvs Mats, Pia och Maja
Men husägare är vi ju - faktiskt, det är svårt att bestrida. Och även om huset kanske är mer en liten herrgård än en villa, så har vi bestämt oss för att gå med i Villaägarnas Riksförbund. Vem hade kunnat tro det för ett år sedan.
(För ett år sen hade vi ju inte ens varit här, för sjutton! Ettårsdagen av vårt första besök - då vi blev kollektivt kära på en gång vi steg in i hallen - inträffar inte förrän den 14 oktober.)
Idag var vi nämligen på ett informationsmöte om solpaneler som VR hade i Arvidsjaur. Vi har faktiskt funderat på solvärme ett längre tag som komplement till brikettpannan och nu fick vi chansen att göra något åt det. Det var riktigt bra information och vi såg möjlighet till stora besparingar, för hittills har vi kompletterat med el, och det är ju inte särskilt bra för någon eller något.
Så nu blir det en studiecirkel, möjligen i vårt hus, och hjälp till självhjälp att installera solpaneler på taket. Undrar vad gamle Abraham Landstedt, som byggde huset 1898, skulle tyckt om det. Ännu har för övrigt vare sig han eller någon annan husägare visat sig, så drömmen om ett eget husspöke har inte infriats - ännu.
Före mötet med VR, så var Pia och jag på turistbyrån och talade med turistchefen om möjligt stöd för att komma ut "på marknaden" med vår butik Klockljungs Hage. Det verkar ganska lovande, kommunen har en broschyr som uppdateras både i verkligheten och på webben där även näringsställen finns förtecknade.
Även om det kanske inte främst är näringen i toscakaka och wienerbröd som kommer att dra kunder till oss, så kommer vi i alla fall att finnas med där. Dessutom ska vi bli kallade till turistchefens frukostmöten, där den lokala turistbranschen träffas för att diskutera hur Arvidsjaur ska locka fler besökare. Det ska bli intressant.
Hem var det mörkerkörning. Inga djur på vägen, gudskelov. Vägarna är torra och snöfria. Men i förrgår var det annorlunda och fortfarande fanns det rester kvar av snögubbar och andra snöskulpturer på gräsmattorna i Arvidsjaur.
För i måndags såg det nämligen ut så här:
http://www.arvidsjaur.se/sve/kommun/naringsliv-utveckling/info/ovrigt/SnowArvidsjaur070917.asp
Grannen har sagt att vintern brukar knacka på tre gånger, innan snön ligger kvar. Två gånger kvar alltså.
Vi hörs!/MPM , dvs Mats, Pia och Maja
tisdag 18 september 2007
Dumma Fredrik och Annika!
Idag blev det inte så mycket tid för bloggskrivning:
Först gjorde Fredrik Reinfeldt och Annika Lantz att jag hamnade i Piteå istället för i Glommers när jag hade varit på reportage i Umeå. Fråga inget, ni kommer ialla fall inte att förstå!
Sen ringde en kompis och berättade en självupplevd historia som jag gärna fick berätta på bloggen ("fast säg inte att det var jag som sa det"). Jag avstår men uppmanar starkt Arlanda Express att göra det enklare att förstå hur man låser dörren till toaletten.
Därefter var Maja och jag nere i pannrummet och eldade briketter och fantiserade om hur eldarna på Atlantångarna hade haft det.
Och så var det dags för nypremiären av Desperate Housewifes.
Men snön har i alla fall smält, temperaturen har stigit till sexton grader från gårdagens nära noll-upplevelse och grodorna på skogsstigen är extremt slöa och måste bäras bort för att inte bli krossade av alla framrusande älgar och björnar.
Så mycket mer har jag inte ork att skriva i kväll. Tills vidare kan ni istället se på en länk till en av alla dessa fantastiska kulturbärare med rötterna i Glommersträsk, nämligen dokumentärfilmaren Åke Edström, en mycket välkommen gäst i Klockljungs Hage http://hem.passagen.se/filmdok/.
Jag lär få anledning att återkomma till honom.
Sov gott!/
jourhavande bloggskrivare Mats
måndag 17 september 2007
Den första snön har kommit!
För tre veckor sedan badade Pia och Maja i ett litet träsk i närheten (nästan alla sjöar kallas ju träsk häruppe).
Och i dag, när vi gick i skogen för att fotografera bäckar, pölar och annat vatten, så förvandlades regnet plötsligt till snö! Temperaturen hade krupit ner till strax över noll utan att vi hade märkt det. Maja blev jätteglad - som hon alltid blir åt den första snön - och började fundera på vem av sina gamla kompisar söderut som hon skulle sukta.
Fast kusin Kajsa verkade inte särskilt imponerad åt mobilbilden hon fick på Majas snöiga vante. Och en mailkompis skrev helt kort: "Usch, vinter!"
Nåväl, chokladen och vispgrädden tillsammans med en skiva nybakad schweizisk limpa satt i alla fall fint! Det lär bli många sådana i vinter.
Nu är gräsmattan vit av ett tunt täcke.
Fast till i morgon hoppas jag att snön gett upp för då ska jag bila till Umeå och göra reportage i en skola. Det handlar om dans, själva reportaget är hemligt tills det är publicerat, men det lär bli roligt att göra.
Något annat roligt, då?
Kanske att någon försökte värva Pia till LRF, bor man i Glommersträsk så räknas man som lantbrukare.
Och att kommundirektören, Barbro Ternert, har sagt ja till att inviga den allra första utställningen i vårt minigalleri i Klockljungs Hage. Det är Gällivarefotografen Uta Fransson som ställer ut "Tankar" med bilder från Lappland och mina haikuinspirerade texter (så passande, eller hur?)
Mer om den utställningen blir det senare på bloggen, tills vidare kan ni titta på Utas vackra bilder på http://www.lapplandfoto.se/ Själva vernissagen blir i alla fall den 20 oktober kl 12-16, om ni har vägarna förbi och ingenting annat ändras. Kom gärna förbi - 90 mil mer eller mindre är väl ingenting!
Nu ska vi titta på bröllopsbilder från när Majas syster Linnéa och hennes Björn gifte sig i Slottsskogen i Göteborg den 1 september. Vi var många fotografer och det här är bilder som Linnéas mamma Katinka har tagit. När vi lärt oss hur man lägger in bilder i den här bloggen, så har vi mycket att ta igen.
Vi hörs - eller syns, i alla fall!
Och i dag, när vi gick i skogen för att fotografera bäckar, pölar och annat vatten, så förvandlades regnet plötsligt till snö! Temperaturen hade krupit ner till strax över noll utan att vi hade märkt det. Maja blev jätteglad - som hon alltid blir åt den första snön - och började fundera på vem av sina gamla kompisar söderut som hon skulle sukta.
Fast kusin Kajsa verkade inte särskilt imponerad åt mobilbilden hon fick på Majas snöiga vante. Och en mailkompis skrev helt kort: "Usch, vinter!"
Nåväl, chokladen och vispgrädden tillsammans med en skiva nybakad schweizisk limpa satt i alla fall fint! Det lär bli många sådana i vinter.
Nu är gräsmattan vit av ett tunt täcke.
Fast till i morgon hoppas jag att snön gett upp för då ska jag bila till Umeå och göra reportage i en skola. Det handlar om dans, själva reportaget är hemligt tills det är publicerat, men det lär bli roligt att göra.
Något annat roligt, då?
Kanske att någon försökte värva Pia till LRF, bor man i Glommersträsk så räknas man som lantbrukare.
Och att kommundirektören, Barbro Ternert, har sagt ja till att inviga den allra första utställningen i vårt minigalleri i Klockljungs Hage. Det är Gällivarefotografen Uta Fransson som ställer ut "Tankar" med bilder från Lappland och mina haikuinspirerade texter (så passande, eller hur?)
Mer om den utställningen blir det senare på bloggen, tills vidare kan ni titta på Utas vackra bilder på http://www.lapplandfoto.se/ Själva vernissagen blir i alla fall den 20 oktober kl 12-16, om ni har vägarna förbi och ingenting annat ändras. Kom gärna förbi - 90 mil mer eller mindre är väl ingenting!
Nu ska vi titta på bröllopsbilder från när Majas syster Linnéa och hennes Björn gifte sig i Slottsskogen i Göteborg den 1 september. Vi var många fotografer och det här är bilder som Linnéas mamma Katinka har tagit. När vi lärt oss hur man lägger in bilder i den här bloggen, så har vi mycket att ta igen.
Vi hörs - eller syns, i alla fall!
söndag 16 september 2007
Lite Glommershistoria del 1
Livet är inte bara nöjen. Nu, kära vänner, ska ni lära er något – nämligen delar av Glommersträsks ärorika historia!
1757 kom den allra första nybyggaren, Per Israelsson Käck, till det som skulle bli Glommersträsk.
Med andra ord firade vi 250 årsjubileum i år och det rejält. Biblioteket har arrangerat ett antal Käcks café, där allt från den anrika Kläppteatern till bygderådet och skoterföreningen har presenterat sig.
På vår fantastiska hembygdsgård, Hängengården -
se http://www.pitea-tidningen.se/artikel.aspx?artid=70149&arkiv=False liksom http://www.hembygd.se/index.asp?DocID=3967 - firades också jubiléet med en rejäl hembygdsfest, där bland annat vi stod och sålde hantverk – se också
http://www.pitea-tidningen.se/artikel.aspx?artid=71675&arkiv=False&city=2
Och därmed glider vi liksom naturligt in på dagens lektion om Glommers på 1700-talet, hämtat från www.glommers.se och sammanställt av Tomas Johansson:
1757 Per Israelsson Käck var förste nybyggaren i Glommersträsk. Han kom ifrån Rönnbäcken och för att slippa gå ut i det Pommerska kriget insynade han ett jordbruk. Han livnärde sig i huvudsak på jakt och fiske.
1758 Näste nybyggare, Hans Jonsson, från Östanbäck, bosatte sig här.
1769 Mycket lång och svår vinter. På midsommarafton var det snöstorm.
1772 Vid midsommar i slutet av juni var det djup snö och isbetäckta myrar. Vägarna var ofarbara på grund av den djupa snön.
1775 Nämndeman Käck upphöjdes till länsman, trots att han ej kunde läsa eller skriva.
Den spännande fortsättningen följer och innehåller både stor glädje och ond bråd död…
1757 kom den allra första nybyggaren, Per Israelsson Käck, till det som skulle bli Glommersträsk.
Med andra ord firade vi 250 årsjubileum i år och det rejält. Biblioteket har arrangerat ett antal Käcks café, där allt från den anrika Kläppteatern till bygderådet och skoterföreningen har presenterat sig.
På vår fantastiska hembygdsgård, Hängengården -
se http://www.pitea-tidningen.se/artikel.aspx?artid=70149&arkiv=False liksom http://www.hembygd.se/index.asp?DocID=3967 - firades också jubiléet med en rejäl hembygdsfest, där bland annat vi stod och sålde hantverk – se också
http://www.pitea-tidningen.se/artikel.aspx?artid=71675&arkiv=False&city=2
Och därmed glider vi liksom naturligt in på dagens lektion om Glommers på 1700-talet, hämtat från www.glommers.se och sammanställt av Tomas Johansson:
1757 Per Israelsson Käck var förste nybyggaren i Glommersträsk. Han kom ifrån Rönnbäcken och för att slippa gå ut i det Pommerska kriget insynade han ett jordbruk. Han livnärde sig i huvudsak på jakt och fiske.
1758 Näste nybyggare, Hans Jonsson, från Östanbäck, bosatte sig här.
1769 Mycket lång och svår vinter. På midsommarafton var det snöstorm.
1772 Vid midsommar i slutet av juni var det djup snö och isbetäckta myrar. Vägarna var ofarbara på grund av den djupa snön.
1775 Nämndeman Käck upphöjdes till länsman, trots att han ej kunde läsa eller skriva.
Den spännande fortsättningen följer och innehåller både stor glädje och ond bråd död…
lördag 15 september 2007
Nu börjar vi!
Nu har vi bott i Glommersträsk http://www.glommers.se/ i snart fem månader - och vi har inte ångrat oss. Flytten från Stockholm till Glommersträsk med c:a 350 invånare är helt enkelt bland det bästa vi har gjort. Huset, som vi hittade på Blocket.se, är snart 110 år gammalt och byggdes som lanthandel 1898.
Efter det har det också funnits telefonstation, modemagasin och ABF-lokal i huset. På vinden ligger det fortfarande osålda hattar kvar sen trettiotalet!
Livet här är närmare naturen i lugnare tempo. Byn påminner om hur det var i kollektivhuset i Spånga de första åren. De flesta vi möter hejar och en del stannar för en liten pratstund.
(Mest populär är nog - det ska erkännas fast det svider i ett hembagarhjärta - vår härligt gräddiga mjukglass.)
Ibland åker vi till "stan", dvs Arvidsjaur som ligger 4 mil bort. Resan dit tar 40 min eftersom vi tar det lugnt och njuter av naturen med lite renar (för det mesta) och älgar (ibland). Just nu är det höstfärger som bara glöder.
I Arvidsjaur http://www.arvidsjaur.se/ har vi läkare, biograf, utsiktstorn, Konsum och flera andra roliga affärer, som har det mesta vi behöver.
Vill vi ändå till en större stad, så har vi Skellefteå bara 9 mil bort och Piteå som ligger 11 mil bort.
När vi går ut och går med Milda och Ruffa, så går vi bara över gatan och ner till skogsvägen 100 meter bort. Sedan är vi i skogen och kan gå sexkilometersslingan om vi vill.
Vi har hört och sett både sångsvan och trana. Dessa har nu flyttat söderut. Förra veckan plockade vi 10 liter lingon. Vi åker till toppstugan på Glommersberget och grillar ibland. Senast grillade vi dagen efter att det lär ha synts björn på berget (visste ni förresten att björnar visslar? Vissla aldrig tillbaka! Då vet man aldrig hur det går.)
I augusti startade Mats frilansbyrån Glommers Ordbod i augusti och ska skriva om "det mesta" om Norr- och Västerbotten, glommersordbod@hotmail.com . Uppdragsgivare så här långt har varit allt från Utbildningsradion och Lärarförbundets tidningar till Vi Bilägare och Hemmets
Veckotidning. Omväxling förnöjer!
Maja Sukeile fortsätter att göra digitala bilder http://www.sukeile.deviantart.com/ och Pia odlar pelagoner och knypplar. Ingalill tar långa promenader, löser korsord och ser mycket på fotboll på TV.
Det är om det här det lugna livet, som vi tänker berätta på vår blogg.
VÄLKOMNA TILL FAMILJEN KLOCKLJUNG!
Efter det har det också funnits telefonstation, modemagasin och ABF-lokal i huset. På vinden ligger det fortfarande osålda hattar kvar sen trettiotalet!
Livet här är närmare naturen i lugnare tempo. Byn påminner om hur det var i kollektivhuset i Spånga de första åren. De flesta vi möter hejar och en del stannar för en liten pratstund.
Pia, Mats och Maja Sukeile har börjat i en liten teatercirkel i ABF, Pia och Ingalill har gått med i Sveriges Pensionärsförening i Glommersträsk och Pia har också börjat i vävgruppen - ett bra sätt att komma in i byns liv. Det finns massor av föreningar, föredrag och musik för den som har lust. I år har det hänt extra mycket eftersom byn firat 250 årsjubileum.
Och så har vi förverkligat vår "dröm" och öppnat Klockljungs Hage - en hantverksbutik med servering och galleri i den del av huset som från 30-talet och framåt var Glommersträsks modemagasin. http://www.arvidsjaur.se/sve/kommun/naringsliv-utveckling/info/ovrigt/KlockljungsHattar.asp med hemsidan http://www.klockljung.se/(Mest populär är nog - det ska erkännas fast det svider i ett hembagarhjärta - vår härligt gräddiga mjukglass.)
Ibland åker vi till "stan", dvs Arvidsjaur som ligger 4 mil bort. Resan dit tar 40 min eftersom vi tar det lugnt och njuter av naturen med lite renar (för det mesta) och älgar (ibland). Just nu är det höstfärger som bara glöder.
I Arvidsjaur http://www.arvidsjaur.se/ har vi läkare, biograf, utsiktstorn, Konsum och flera andra roliga affärer, som har det mesta vi behöver.
Vill vi ändå till en större stad, så har vi Skellefteå bara 9 mil bort och Piteå som ligger 11 mil bort.
När vi går ut och går med Milda och Ruffa, så går vi bara över gatan och ner till skogsvägen 100 meter bort. Sedan är vi i skogen och kan gå sexkilometersslingan om vi vill.
Vi har hört och sett både sångsvan och trana. Dessa har nu flyttat söderut. Förra veckan plockade vi 10 liter lingon. Vi åker till toppstugan på Glommersberget och grillar ibland. Senast grillade vi dagen efter att det lär ha synts björn på berget (visste ni förresten att björnar visslar? Vissla aldrig tillbaka! Då vet man aldrig hur det går.)
I augusti startade Mats frilansbyrån Glommers Ordbod i augusti och ska skriva om "det mesta" om Norr- och Västerbotten, glommersordbod@hotmail.com . Uppdragsgivare så här långt har varit allt från Utbildningsradion och Lärarförbundets tidningar till Vi Bilägare och Hemmets
Veckotidning. Omväxling förnöjer!
Maja Sukeile fortsätter att göra digitala bilder http://www.sukeile.deviantart.com/ och Pia odlar pelagoner och knypplar. Ingalill tar långa promenader, löser korsord och ser mycket på fotboll på TV.
Det är om det här det lugna livet, som vi tänker berätta på vår blogg.
VÄLKOMNA TILL FAMILJEN KLOCKLJUNG!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
